De skjuter flyktingar – och vi betalar dem
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2016-06-27
Svenska kyrkan: EU förhandlar med folkmördare - för att slippa fler asylsökande
DEBATT. Med hjälp av nästan 80 miljarder kronor de närmaste fem åren ska flyktingar förmås stanna hemma istället för att försöka fly till Europa. Det är kärnan i det förslag till nytt ramverk för partnerskap inom migration som Stefan Löfven och EU:s regeringschefer ska diskutera vid ministerrådsmötet i Bryssel som inleds i dag. Med det hårt kritiserade avtalet mellan EU och Turkiet som förebild vill EU nu erbjuda en rad länder, däribland Etiopien, Sudan och Libyen, ekonomiska incitament för att hålla flyktingströmmarna så långt från EU:s gränser som möjligt.
EU:s politik riskerar dock att leda till att några av vår tids mest repressiva regimer stärks, och att hundratusentals människor på flykt drabbas. Ett svenskt stöd till förslaget i dess nuvarande form är oförenligt med Sveriges ambitioner att vara en humanitär stormakt.
Vi uppmanar därför Sveriges regering att verka för att pengarna ska användas enbart för att komma till rätta med flyktingströmmarnas grundorsaker.
Kostnaden för dagens flyktingsituation bärs ojämnt, därför är det bra att EU vill bidra med mer finansiering. Avtalet mellan EU och Turkiet visar dock hur EU i praktiken betalar, inte för att mildra den humanitära krisen, utan för att hindra människor från att söka asyl inom EU.
Avtalet anses av EU vara en succé eftersom flyktingströmmen från Turkiet till Grekland minskat med 90 procent sedan i mars då avtalet trädde i kraft. Att Turkiet vid upprepade tillfällen skickat tillbaka människor rätt in i krigets Syrien, eller till och med skjutit ihjäl familjer som försökt korsa gränsen, talas det tyst om.
Effekterna av EU:s signaler till omvärlden är svåröverskådliga. Genom att lägga ner myndigheten för flyktingfrågor och hota med att stänga landets flyktingläger skickar Kenya sitt budskap till EU. Våra partnerorganisationer rapporterar om svåra humanitära konsekvenser av Kenyas beslut när inga asylsökande tillåts passera landets gränser.
Samtidigt förhandlar EU med regimen i Sudan, vars ledare Omar al-Bashir är efterlyst internationellt för sin roll i folkmordet i Darfur, om stöd till att stärka övervakningen, bygga läger för att kvarhålla flyktingar och att utbilda sudanesisk gränspolis. Samma typ av samarbete inleds nu också med Libyen, där flyktingar enligt Amnesty regelmässigt utsätts för tortyr och sexuella övergrepp, och där kustbevakningen skjuter på flyktingbåtar och lämnar dem kvar på öppet hav.
Människor flyr inte från sina hem lättvindigt. Människor flyr för att de inte ser någon annan utväg. Stängda gränser innebär därför inte att människors behov av att fly minskar, bara att de låses fast i sitt desperata läge, eller blir beroende av människosmugglare.
Särskilt kvinnor och barn löper därmed en ökad risk att utsättas för sexuellt våld eller hamna i trafficking.
Vi oroas av en politik som mäter sin framgång i ett minskat antal migranter som når EU och som inte förmår att se de humanitära och människorättsliga konsekvenserna för de som befinner sig på flykt.
De närmaste dagarna väntas Sverige och EU ta ytterligare steg mot stängda gränser, osäkrare flyktvägar och minskad tillgång till rätten att söka asyl, samtidigt som man de facto stärker några av de mest repressiva regimerna i världen. Detta samtidigt som turkisk militär skjuter syriska flyktingar, libysk kustbevakning skickar flyktingar till tortyr och människor på flykt svälter vid stängda gränsövergångar mot Kenya.
Det vore inte bara olyckligt. Det vore att ytterligare förvärra en pågående humanitär katastrof.
Gunilla Hallonsten , Internationell chef, Svenska kyrkan
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.