Därför klarar han sig – trots alla skandaler
Debattören: Nye M-ledaren är ingen förstoppad dysterkvist, det gillar väljarna
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2017-10-12
DEBATT. Den nye moderatledaren Ulf Kristersson tycks ha gjort bra ifrån sig i sin första partiledardebatt i tv.
Detta trots – eller tack vare? – att vänsterpartiets Jonas Sjöstedt hoppade på moderatledaren för dennes ymniga taxiresande.
Frågan vi därför måste ställa oss: Spelar det roll att en statsministeraspirant tagit taxi mellan riksdagen och centralstationen – en resa på 900 meter?
Och om vi sätter upp det på listan över moderatledarens övriga försyndelser?
Betar vi av punkterna ser vi att hans eskapader är av flera olika sorter.
Något som läggs honom till last är att han – precis som Fredrik Reinfeldt – skrivit böcker. Kristersson har exempelvis påstått att det finns inslag i den svenska modellen som nästan är som apartheid och yppat kritik mot välfärdsstaten.
Om detta tror jag väljarna säger att de gillar att politiker plägar skriva böcker, framför sådana som inte gör det. Exempelvis sossar. Den litterate politikern föredras av väljare som själva läser böcker.
En annan anklagelsepunkt är att han lär ha uttryckt åsikten att skolkande elever borde tvångshämtas. Att folk bör försöka gå till jobbet om de kan. Samt att han hoppat av politiken för att sedan hoppa på igen. Och haft en misstroendeförklaring hängande över sig.
Om detta tror jag att väljarna gärna ger honom ett plusmandat i valet. Det ska vara ordning i skolan! Kan du, jobba! Bra om du försöker göra något annat än att vara politruk hela livet.
Och hotet om misstroendeförklaring gör, med den stingslighet som riksdagen utvecklat på denna punkt, att politiker som INTE haft misstroendehot snarare är de huvudmisstänkta än tvärtom.
Det är hultqvistare vi vill ha, såna som spolar två gånger, inte förstoppade dysterkvistar som inget vågar!
Värre är det med anklagelserna om att ha fått lägenheter på tveksamma grunder. Kanske också det där med svart städhjälp. Eller resor till Kina som skattebetalarna pröjsat.
Men frågan är som sagt – spelar det roll?
Vi ska inte överdriva partiledarens betydelse för partiernas framgång.
Partiledarna är kuttersmycken. Men väljarna röstar främst på skeppet och dess valda kurs, inte enbart på utsmyckningen.
Vill väljarna ha förändring söker de inte moraliska praktexemplar.
Det innebär att partiföreträdare, som springer runt med järnrör och muckar i fyllan och villan ändå får röster, om de av väljarna anses kunna göra skillnad.
Väljarna är också allt mer tvivlande till hur medielogiken ställt till det.
Medierna är i dag mer direkta i sin rapportering av vad politikerna haft för sig i sitt personliga leverne – och allt sämre på att förklara vad som egentligen händer.
Förr kunde partiledare ha utomäktenskapliga barn, intima kontakter med utländska underrättelsetjänster och samverka med storkapitalet. I dag fungerar det inte. Med hjälp av sociala medier kan allt sådant spridas.
Ändå tycker många att partiledarna var bättre förr. Mer pondus. Karisma. Äkta.
Väljarna noterar nyanser.
Vill väljarna ha resonerande partiledare – och inte sådana som gläfser – spelar syndaregister mindre roll.
Hellre en levnadsglad politiker som står för något och verkar vettig, än någon som duckar för alla svårigheter och är menlös i sakfrågorna, men aggressiv i anklagelserna mot konkurrenter.
Att bli underskattad kan vara en fördel.
En partiledare som motståndarna tror är chanslös på grund av förflutna synder har större möjlighet att vinna val än den som motståndarna tar på allvar.
Det kan vara en fördel att bli underskattad. Det var därför Fredrik Reinfeldts nya moderater en gång i tiden segrade, eftersom socialdemokraterna i sin uppblåsta präktighet inte ansträngde sig att möta en ny utmanare seriöst.
Således. Går det att bli statsminister för den som låtit skattebetalarna pröjsa taxi mellan riksdagen och centralen?
Detta är den stora fråga vi kommer att få besvarad inom ett år.
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.