Vårt löfte till barnen – mer teknik i skolan
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2016-08-22
Ministrarna: Eleverna ska få den teknikundervisning de har rätt till – och minst 200 undervisningstimmar
DEBATT. En allt större del av vår vardag blir digital. I dag handlar vi mat, lyssnar på musik och läser tidningen på vår telefon. Kontakten med myndigheter och företag sker allt oftare på digital väg. En grundläggande förståelse för teknik är central för att kunna delta aktivt i samhällslivet.
Att alla barn får med sig teknisk och digital kompetens i livet är i grunden en demokratifråga.
Digitaliseringen är en av de stora drivkrafterna för dagens samhällsomvandling. I näringslivet omdefinierar den digitala tekniken gamla branscher, kastar gamla affärsmodeller över ända och skapar förutsättningar för effektivare resursanvändning och helt nya produkter.
Oavsett vilka framtidsdrömmar våra barn har och oavsett om de väljer att bli musikproducenter, byggnadsingenjörer, förskolärare eller industriarbetare så kommer deras yrkesliv att vara kantade av ettor och nollor. Regeringen arbetar nu målmedvetet för att skolan ska sluta digitala klyftor och ge alla elever de kunskaper och färdigheter man behöver för livet och arbetslivet.
Det handlar också om vilket land Sverige kan vara. Tekniskt kunnande och digital kompetens blir allt mer avgörande för att människor ska kunna hävda sig på arbetsmarkanden, men också för att länder ska kunna hävda sig i den globala ekonomin.
En av näringslivets största utmaningar är att rekrytera rätt kompetens för att kunna fortsätta bedriva en kvalificerad och globalt konkurrenskraftig verksamhet med bas i Sverige. Denna bild bekräftas av SCB som förutspår att det kommer att saknas 100 000 ingenjörer och yrkesutbildade inom teknik i Sverige år 2030. I regeringens industrisamtal har industrin lyft oro över att skolans teknikämne idag ofta får en undanskymd plats i skolan.
Detta bekräftas också av Skolinspektionen som 2014 genomförde en kvalitetsgranskning av teknikundervisningen och då drog slutsatsen att teknikämnet alltför sällan utgår från elevernas intressen, behov och erfarenheter och inte blir tillräckligt intressant för eleverna. Det konstateras att skolor och lärare av olika anledningar har svårt att skapa de förutsättningar som krävs för att eleverna ska kunna utveckla de förmågor som anges i kursplanen.
Skolinspektionens granskning visar att flera skolor har avsatt mindre än 100 timmar för detta under hela grundskolan. Det räcker inte.
Om inte ungas tekniska intresse tas till vara och får växa drabbar det industrins kompetensförsörjning, men också skolans egen. På samma sätt som vi har brist på ingenjörer har vi en särskilt allvarlig brist på lärare i teknik- och naturorienterade ämnen.
Det enda sättet att långsiktigt möta en sådan utmaning börjar just i skolan.
I samband med att regeringen lägger fram förslag på en stadieindelad timplan lyfter vi därför teknikämnet och avsätter en egen garanterad undervisningstid för teknikämnet om minst 200 timmar i grundskolan. Eleverna ska få den teknikundervisning de har rätt till och behöver för framtiden.
Regeringen har också gett Skolverket i uppdrag att ta fram förslag till nationella IT-strategier för skolan. I de redovisade förslagen ges underlag för hur programmering kan göras till ett viktigt inslag i undervisningen i framför allt matematik och teknik, men även i ämnen som samhällskunskap.
Programmering i den bredare bemärkelsen går inte bara ut på att skriva kod utan handlar även om kreativ problemlösning, logiskt tänkande och strukturerat arbetssätt. Genom att eleverna får bekanta sig med programmering som en naturlig del av undervisningen skapas också förutsättningar för en jämnare könsfördelning i utbildnings- och yrkesval längre fram.
Ett synliggjort teknikämne med säkrad undervisningstid och programmering som en naturlig del av flera ämnen kan ge eleverna grundläggande kunskaper för att kunna hantera sin vardag.
Det ger ett av de nödvändiga och efterfrågade svaren på hur vi möter företagens långsiktiga kompetensförsörjning. Det moderniserar Sverige och är ännu ett viktigt steg i regeringens samhällsbygge.
Gustav Fridolin, utbildningsminister (MP)
Mikael Damberg, näringsminister (S)
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.