Ska vi verkligen låsa in oskyldiga personer?
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2015-04-17 | Publicerad 2015-04-16
Jurister: Ändra lagen – förvar av flyktingar bör användas mer sällan
Närmare 60 miljoner människor befinner sig på flykt undan förföljelse, tortyr, terror och död. En liten del av dem kommer till Sverige. Trots att de bara utnyttjar sin mänskliga rättighet att söka asyl, och trots att de inte begått något brott, berövas vissa av dem sin frihet. De sätts i förvar, blir inlåsta.
Att oskyldiga migranter blir inlåsta är ett uttryck för hur vi ser på dem. Att det görs utan större debatt har möjligen att göra med att migranter allt mer kommit att betraktas som kriminella, som en börda och en fara för samhället. Det är ett farligt synsätt och det leder till en successiv urholkning av deras rättigheter.
Sami är en av de inlåsta. I bioaktuella Förvaret får vi se när han som representant för de intagna ifrågasätter att de som försovit sig inte får lunch. "Jag sitter inte här för att jag är kriminell, du kan inte låsa in mig och inte ge mig mat".
Sami får dock inget gehör. Tjänstemannen undrar i stället vad Sami gjort för att komma i tid, och hänvisar kort till regelverket.
I en annan del av huset smeker den äldre kvinnan Aina datorskärmen där hennes familj är med via Skype.
I följande fall får man sätta människor i förvar:
Om identiteten är oklar och den sökande inte kan visa den, trots att det behövs för att bedöma skälen för rätten att resa in och vistas i Sverige.
Om det är nödvändigt för att kunna utreda om den sökande har rätt att stanna.
Om det är sannolikt att den sökande kommer att avvisas eller utvisas.
Om verkställigheten av avvisning- eller utvisningsbeslutet ska förberedas.
För att sätta de två sista grupperna i förvar måste det finnas en risk att den sökande begår brott, avviker, håller sig undan eller på annat sätt hindrar verkställigheten.
Att beröva en människa hennes frihet är en av de mest ingripande åtgärder en stat kan göra mot en enskild. I en rättsstat får detta ske bara i undantagsfall, till exempel om man är misstänkt för brott eller är så allvarligt psykiskt sjuk att man är farlig för sin omgivning. Att frihetsberöva människor som inte är misstänka för brott och som inte är farliga för sin omgivning bör inte under några omständigheter få ske. Ändå utsätts migranter för just detta, i Sverige 2015.
En flykting som flytt sitt hemland på grund av att ha blivit oskyldigt fängslad kan med andra ord bli oskyldigt fängslad även i Sverige.
På sikt måste förvar av migranter som inte begått brott avskaffas, men redan nu måste systemet göras mer humant. Följande är problematiskt:
Förvarsbesluten är för generellt hållna. Den enskilde får inte alltid en tillräcklig förklaring till varför det är nödvändigt att hålla henne i förvar.
Alternativet uppsikt väljs alltför sällan, trots att det är en mindre ingripande och ofta tillräckligt åtgärd. Uppsikt innebär att personen måste inställa sig hos polisen vid angivna tider, men i övrigt är fri.
Användandet av förvar tycks öka, trots att det inte finns någon synbar förklaring till det.
Riksdagen bör därför lagstifta om ett mer restriktivt användande av förvar. Barn bör inte få sättas i förvar. Alternativet uppsikt bör ges ett tydligare företräde före förvar.
Migranter är våra medmänniskor. Många har svårt att tillvarata sina rättigheter eller låta oss veta när rättigheterna kränks. Varje steg mot en humanare politik på området är nödvändigt.
För att få perspektiv kan man jämföra med straffrätten: den som är anhållen misstänkt för brott måste få en domstolsprövning under den tredje dagen för att kunna häktas. Att fängsla någon för en risk om brottslighet vore helt otänkbart.
Vi måste utmana vår syn på migranter och på bruket av det fängelseliknande förvaret. Ska vi verkligen låsa in oskyldiga?
Viktor Banke
Emma Persson