Jag är glad att pappa slipper se nazisterna
Debattören: Det är så här det börjar – tro inte något annat
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2017-09-28
DEBATT. Jag tänker väldigt mycket på min pappa de här dagarna. Jag tänker på min farmor och farfar. Jag tänker hur svårt det måste vara att fly från något inte bara en gång utan två gånger.
Pappa var åtta år när de flydde från Warszawas getto och 35 år när de flydde från Polen.
Året var 1970, antisemitismen började härja igen och han ville inte att hans barn skulle behöva vara med om det som han själv hade varit med om och lämnade därför sitt land.
Lyckligtvis var Sveriges gränser öppna på den tiden och vi fick stanna. Jag är så tacksam över att jag och mina systrar har fått växa upp i det här fantastiska landet – men någonting har börjat växa inom mig. En känsla av avgrundsdjup rädsla blandad med så mycket ilska.
Nazistiska demonstrationer och högerextrem närvaro vid Bokmässan är något som debatteras överallt i dag. Vd:n för Bokmässan, Maria Källsson, säger i DN den 23 september att:
”När det gäller de som har kommit fram till att de av ideologiska skäl inte kan komma om Nya Tider är närvarande så respekterar jag verkligen den slutsatsen, även om jag önskar att de kom fram till en annan, och skulle vilja resonera med dem kring vilken typ av samhälle vi får om man inte kan beträda samma golv som någon av en annan åsikt.”
Jag håller verkligen med Maria Källsson, det vore fruktansvärt om vi alla människor tyckte exakt samma saker. Det är något av det viktigaste som finns i ett samhälle. Dynamik och känslan av öppenhet.
Men jag skulle så gärna vilja resonera med henne kring vilken typ av samhälle vi får om vi accepterar nazister.
Johan Ehrenberg på ETC, beskriver det så bra: ”Om en person satt uniformerad med nazistiska symboler i rutan skulle det stoppas. Om den gör det på gatan är det plötsligt yttrandefrihet som ska försvaras”.
Känn på ordet yttrandefrihet. Det som nu lyfts fram i otaliga sammanhang för att försvara det som händer. Yttrandefrihet är något av det vackraste som finns i ett samhälle, men har det inte gått lite för långt? Hur kan frågan om nazisternas demonstrationer handla mer om yttrandefriheten än vad de egentligen står för? Skulle vi tycka att det var okej om IS demonstrerade på våra gator? Vi har ju yttrandefrihet.
Hur kan intelligenta, allmänbildade människor åberopa yttrandefrihet i samband med det som händer? Det övergår mitt förstånd.
”Antingen har vi en lag mot hets mot folkgrupp, antingen har vi skrivit på FN:s överenskommelse – eller också har vi det inte”, fortsätter Ehrenberg.
Tycker de människorna som försvarar detta att nazismen inte är hets mot folkgrupp? Vad har de missat i så fall?
Jag, precis som Ehrenberg och Källsson, är inte för att åsikter ska förbjudas men yttrandefrihet i samband med nazism är ett begrepp som vi måste syna i sömmarna i flata Sverige. Vi har flera gånger fått varningar av FN för att vi inte följer deras konventioner.
Att det har kommit ett beslut om att rutten för demonstrationen är ändrad är absolut ett steg i rätt riktning. Men det räcker inte. De får fortfarande demonstrera. Poliserna ger dem till och med instruktioner för hur de inte ska bete sig för att det ska kunna betraktas som brott. Polisen skyddar dem.
Vill Sverige bli ett föregångsland där man väljer att acceptera att nazister demonstrerar fritt på våra gator? Nazism måste stoppas. Inte normaliseras.
Jag är så glad att pappa slipper det här. Han lämnade jordelivet för några år sedan. Jag är så glad att han slipper vara med om det som händer nu. Men jag är samtidigt otroligt ledsen över att vi låter det hända igen. I vårt eget fantastiska land.
Det är så här det börjar. Tro inte något annat. Och svenskarna är så lama att de fokuserar på yttrandefrihet och inte på nazismen i sig. Vad det än leder till.
Det värsta är att din granne, din partner eller din arbetskamrat tycker att det är okej. Det är så här det börjar.
Katarina Wilk-Wilczynski
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.