Regeringen borde fatta att vissa inte kan jobba
Funktionsrättsrörelsen: Öppna utredningen om sjuk- och aktivitetsersättningen igen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2023-04-21
DEBATT. Med hänvisning till att arbetslinjen ska återupprättas, lägger regeringen ner den utredning som ska stärka ekonomin för en av de grupper i samhället som i dag tvingas leva i fattigdom.
Har inte regeringen förstått att personer med funktionsnedsättning som beviljats sjuk- och aktivitetsersättning inte kan arbeta? Vi uppmanar nu socialförsäkringsminister Anna Tenje att öppna utredningen igen.
Glädjen var stor när en utredning startade 2022 med syfte att se över beräkningen av sjuk- och aktivitetsersättningen. Det fanns äntligen hopp om att ekonomin åtminstone på sikt skulle kunna bli dräglig för alla de människor som i dag lever i fattigdom för att de inte kan arbeta på grund av sin funktionsnedsättning.
Därför blev besvikelsen ännu större när regeringen dagarna före jul beslutade att utredningen läggs ned.
När vi frågat om skälen till nedläggningen, har vi fått svaret att det inte är förenligt med en återupprättad arbetslinje att göra en generell inkomstindexering av sjuk- och aktivitetsersättningen. Därför är utredningen inte heller prioriterad av regeringen.
Det finns flera problem med de skäl som regeringen anger. För det första är det obegripligt att garantinivån som nu ligger på fattigdomsgränsen ska betraktas som ett incitament i arbetsmarknadspolitiken för personer med funktionsnedsättning.
Här behövs helt andra insatser för att kunna få och behålla ett jobb.
Vi undrar också om regeringen vet att personer som beviljats sjuk- eller aktivitetsersättning har fått sin arbetsförmåga bedömd av Försäkringskassan som kommit fram till att personen inte kan arbeta.
I SOU 2009:89 konstateras dessutom att Sverige troligen har det snävast definierade varaktighetskriteriet i hela OECD. Till och med Försäkringskassan har tillskrivit regeringen om att reglerna behöver ändras.
För det andra är ersättningsnivåerna på garantinivån så låga att många görs ekonomiskt beroende av sina anhöriga för att klara sina allra nödvändigaste vardagsutgifter. De som inte har tillgång till sådant stöd, tvingas söka försörjningsstöd med ödesdigra konsekvenser för framtiden.
För har man inte möjlighet att bygga upp sin ekonomi igen genom ett nytt jobb, raseras ekonomin för all framtid.
Socialstyrelsens lägesrapport 2020 visar att långvarigt ekonomiskt bistånd också blivit vanligare bland personer med funktionsnedsättning.
Grundproblemet är just att garantinivån inom sjuk- och aktivitetsersättningen följer prisbasbeloppet och inte indexeras mot löneutvecklingen.
Efter ”rekordhöjningar” två år i rad, kan en person som arbetat lite eller inte alls som mest erhålla 12 163 kr före skatt – en skatt som dessutom är högre än skatten på lönearbete och ålderspension.
Mellan år 2003 och år 2020 ökade medellönen med 52 procent. Under samma period har sjuk- och aktivitetsersättningen ökat med 29 procent. Glappet till dem som erhåller lön har stadigt ökat.
Utredningar har också pekat på svagheten i att garantinivån indexeras mot prisbasbeloppet. En analys från Inspektionen för socialförsäkringen visar att sjuk- och aktivitetsersättningen har halkat efter inkomstutvecklingen.
Försäkringskassan har i en ny rapport konstaterat att sjukersättningen inte är skyddad mot den höga inflationen.
Nedläggningen av den här utredningen är ett slag under bältet på alla människor som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning inte har förutsättningar att arbeta och därför tvingas leva i fattigdom och i ekonomiskt beroende av sin anhöriga. Trots att de har rätt till en tillfredsställande levnadsstandard och ständigt förbättrade levnadsvillkor.
Detta är inte värdigt ett välfärdsland som Sverige.
Socialförsäkringsminister Anna Tenje, vi uppmanar dig att öppna utredningen igen alternativt tillsätta en ny utredning med samma uppdrag!
Elisabeth Wallenius, ordförande Funktionsrätt Sverige
Åsa Strahlemo, ordförande DHR – delaktighet, handlingsfrihet, rörelsefrihet
Lars Hagström, ordförande Förbundet för delaktighet och jämlikhet
Mattias Lundekvam, förbundsordförande Hörselskadades riksförbund
Johan Klinthammar, förbundsordförande Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar
Åsa Henningsson, förbundsordförande Sveriges dövas riksförbund
Niklas Mattsson, förbundsordförande Synskadades riksförbund
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.