Vi är skyldiga att syna er, TV4!
TV4 angriper Granskningsnämnden bland annat för att nämnden ska ha kritiserat ett reklamuttag om 0,000543 procent över det tillåtna (Aftonbladet Debatt 27/10). Påpekandet hade varit intressant om det varit sant, men det är det inte. Granskningsnämnden har, i enlighet med sina skyldigheter, granskat om TV4 sänt mer än de tillåtna tio procenten reklam per dygn. För att göra det måste nämnden räkna ned kolumnen, vilket ledde till de angivna siffrorna. Därmed var saken utagerad för nämndens del. Nämndens handläggare har på direkt fråga förklarat för TV4 att detta inte behövde kommenteras, och det finns inte en stavelse om saken i nämndens beslut. Så vem är det egentligen som är petig?
Men hur är det med huvudfrågan, det som Granskningsnämndens beslut faktiskt handlade om: möjligheterna att förskjuta reklam från en timme till en annan? Och är det, som TV4 utropar till avslutning, Granskningsnämnden som ska utforma mediepolitiken i Sverige?
Nej, Granskningsnämnden ska inte utforma mediepolitiken i Sverige, och gör det inte heller. I Sverige, till skillnad från det i reklamsammanhang så populära exemplet Storbritannien (där myndigheten, ITC, faktiskt själv utformar reglerna), skrivs reglerna av riksdagen i detalj in i lag. Enligt gällande radio- och TV-lag finns det ingen möjlighet att "låna" reklamtid av sig själv så som TV4 förespråkar. Kanske borde det finnas en sådan möjlighet, åtminstone ibland, men för en diskussion om hur reglerna borde se ut är Kulturdepartementet en bättre samtalspart, med oändligt mycket större inflytande över mediepolitiken.
Det står TV4 fritt att kritisera nämnden för att den - ofta efter anmälningar från allmänheten - försöker genomdriva efterlevnaden av gällande regler, men leder det egentligen så långt? Granskningsnämndens relativa petighet är en funktion av de regler den är satt att tillämpa. Därmed inte sagt att TV4 har rätt i sak, i det enskilda ärendet, men den diskussionen kan vi väl spara till första domstolsinstans, länsrätten. TV4 är ju faktiskt inte dömt att betala något ännu, även om bolagets ledning tycks tro det.