Nu höjer vi kraven i SFI så fler lär sig svenska
Tidöpartierna: Det är dags för en politik som utgår från att alla ska lära sig vårt språk
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2024-03-02
DEBATT. Nästan en fjärdedel av företagen uppger att bristande språkkunskaper är huvudorsaken till deras rekryteringsproblem.
Nu går vi fram med flera förändringar av SFI-undervisningen, bland annat en tidsgräns för hur länge man får läsa SFI.
Den svenska integrationspolitiken har på många sätt misslyckats. Arbetslösheten bland utrikes födda är tre gånger så hög som bland inrikes födda. Samtidigt letar arbetsgivare med ljus och lykta efter arbetskraft – på arbetsmarknaden finns upp emot 150 000 lediga jobb.
När Svenskt näringsliv frågar företagen om utmaningarna bakom rekryteringssvårigheterna anger nästan en fjärdedel att huvudorsaken är bristande kunskaper i svenska språket. Det behövs en seriös politik med siktet inställt på att alla som bor i Sverige också ska tala svenska.
I Sverige lär sig nyanlända språket på Svenska för invandrare – SFI. Det är en viktig verksamhet men dras med många problem.
Bara hälften av dem som påbörjar en SFI-kurs klarar den och resten lämnar utan godkända betyg eller hoppar av.
15 procent av de som påbörjade sfi 2015 var fortfarande kvar i utbildningen fem år senare. Genomsnittstiden för dem med lägst utbildning som går en sfi-kurs har nästan fördubblats sedan 2018 – utan några tydliga förbättringar i deras språkkunskaper.
Genomströmningen i utbildningen är alltså låg och det kan antas att en del individer av olika anledningar gör avbrott i sina studier med avsikten att fortsätta senare – något som inte alltid blir av.
Även i de fall individer återupptar sina studier finns en risk att de, med anledning av uppehållet, hinner tappa delar av det de tidigare lärt sig.
Det är typiskt för hur den svenska integrationspolitiken sett ut. Eftersom vi inte ställt tydliga krav har människor inte integrerats.
En mer intensiv och sammanhållen studietid i sfi skulle ge bättre resultat.
SFI ska vara en verksamhet där det finns tydliga mål. Precis som i skolan ska det finnas en starttid och ett slutdatum för studierna, därför vill regeringen införa tidsbegränsningar för sfi.
För att höja kraven ska tidsgränsen i SFI vara tre år. Det ska finnas möjlighet till förlängning av tiden om det finns särskilda skäl – till exempel sjukdom eller föräldraledighet. Inom kort skickar vi förslaget på remiss.
Upprepade avbrott och omstarter i sfi under många år ger en bristande kontinuitet i inlärningen, vilket bidrar till att elever inte når resultat och kan göra att de tappar motivationen och självkänslan.
En tidsbegränsning skulle dessutom ge en bättre struktur och plan för studierna, för såväl skolhuvudmannen som läraren och eleven.
Förutom att införa en tidsgräns ska en kunskapsbedömning göras när en elev tas emot i SFI. Det innebär att man påbörjar SFI på rätt nivå, vilket bidrar till att man kan komma ut på arbetsmarknaden tidigare.
Självklart ska undervisningen anpassas efter en individs utbildningsbakgrund, så att man får en utbildning som ligger på rätt nivå. Regeringen och Sverigedemokraterna har även avsatt pengar till kommunerna i budgeten för kunskapsbedömningen.
Att kunna svenska är ofta helt avgörande för att få ett jobb. Integrationspolitiken måste både bygga på krav och möjligheter. Det ska finnas tydliga incitament att lära sig svenska och samhället ska stötta individen och erbjuda hjälp om det behövs.
Det är dags för en politik som utgår från att alla kan och ska lära sig svenska. Så förbättrar vi integrationen och motverkar utanförskap.
Johan Pehrson, arbetsmarknads- och integrationsminister (L)
Maria Malmer Stenergard, migrationsminister (M)
Patrick Reslow, skolpolitisk talesperson (SD)
Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson (KD)
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.