Betygen är ett hån – jag är aldrig bra nog
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2016-05-05 | Publicerad 2016-05-04
Gymnasieelev: Möjligheten att nå mina drömmar finns inte i den svenska skolan
DEBATT. I flera år har svenska elever och lärare kritiserat betygssystemet men ingen har lyssnat på rösterna som vädjat om hjälp. Politiker inser inte konsekvenserna som detta system har orsakat. Men nu får det vara nog!
Jag tar studenten i juni men mår fruktansvärt dåligt då framtiden ser så osäker ut. Jag har kämpat i tre år för att uppnå mina mål men blir ständigt bestraffad av betygssystemet som om och om igen hånar mig med att jag inte är tillräckligt bra.
Oavsett hur många timmar jag ägnar mig åt inlämningar, prov och redovisningar finns det alltid en anledning till att arbetet inte är tillräckligt ”nyanserat och väl utvecklat”. Antal timmar, dagar och nätter som ligger bakom det färdiga arbetet spelar med andra ord ingen roll. Är du inget geni med IQ 140 kan du lika gärna ge upp.
Chansen att lägga grunden för en hygglig framtid får ni inte här, det finns inte plats för medelmåttiga individer i skolan.
Stressen som elever utsätts för under skolgången är ofantlig och ökar ständigt med höga krav från alla håll. Skolan kräver förträffliga insatser för att dela ut bra betyg, arbetsmarknaden kräver fem års erfarenhet innan man fyllt 18 år och universiteten kräver utomordentliga betyg eller topp-prestationer på högskoleprovet. Utöver betygen ska ungdomar lösa vardagen med ett socialt liv och sömn. Det finns inte tillräckligt med tid för allt.
Debatten om betygssystemet har pågått länge i medier och på sociala plattformar, men det är först nu detta tas på allvar. Landets politiker har ”jobbat” med frågan länge men fortfarande inte kommit fram till en lösning. Och för många av oss är det redan försent. Elever som har studerat med det nya betygssystemet från första början tar nu studenten med en klump i halsen och en nervositet kring hur framtiden ska bli.
Det är försent för en hel generation som desperat försöker nå sina mål i livet med de få betyg de har fått från skolan och där dörrar stängs en efter en. Vi som redan har drabbats av betygssystemet, hur ser vår framtid ut? Vad ska vi göra nu?
Unga med ambitioner och drömmar om att bli läkare, jurister, arkitekter, ingenjörer, forskare och så vidare, men som inte har tillräckliga poäng för att komma in på universitet och högskolor. Vad gör de?
Stress, sömnlöshet, psykisk ohälsa och isolering från vänner och familj för att studera lite extra inför prov är inget betygen reflekterar. Enligt kriterierna ska elevens arbete vara "nyanserat". Vad innebär ordet "nyanserat" om man får fråga? Ingen verkar kunna svara, varken lärare eller politiker. Lärarnas definition av ”nyanserat” är olika från person till person.
Låga betyg och rädslan om att drömyrket aldrig kommer finnas inom räckhåll skrämmer tusentals elever och jag själv är inkluderad. Nu, efter fem år med det nya betygssystemet, syns konsekvenserna tydligt.
Fusk på högskoleprovet har ökat markant vilket visar att människor är desperata, de ser ingen annan utväg. Psykisk ohälsa ökar ständigt då många blir utbrända och går in i väggen. Svenska elevers resultat sjunker som Titanic i PISA-mätningar och nationella undersökningar. Vad beror detta på?
Svaret vet vi nog alla.
En stor grupp ungdomar med stor potential att bidra till samhället och mänskligheten är förlorad då alla dörrar har stängts framför näsan på dem. I stället driver dessa individer uppgivna omkring då skolan redan från början sagt ”Du kommer aldrig att lyckas.”
En hel generation av potential har blivit nerspolad i toaletten.
Sheila Ghamkhar, gymnasieelev
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.