Vården missar mammor med ätstörningar
Debattörerna: Var tionde nybliven mamma har en ätstörning
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2024-06-02
DEBATT. I fjol föddes cirka 100 000 barn i Sverige – och 10 000 av dessa har en mamma med ätstörning, enligt forskning från Karolinska Institutet.
I dag är det den Internationella ätstörningsdagen och därför vill vi synliggöra den här viktiga gruppen som i dagsläget försummas av vården.
Ätstörningar i samband med föräldraskap har länge varit ett dolt problem, försummat inom hälso- och sjukvården. Under arbetet med vår bok ”Mamma med ätstörning” var det uppenbart att den här stora gruppen inte får den hjälp de behöver, trots riskerna sjukdomen innebär för både mamman och barnet.
I stället lider de i tystnad och skam. Det känns ju så fel att vara ätstörd som mamma, när man förväntas vara så lycklig och har ansvar för ett nytt liv.
Det råder ingen tvivel om att barnmorskor och andra yrkesverksamma vill både barnet och mamman det bästa – men de har inte fått tillräckligt resurser, kunskap och verktyg för att upptäcka och hjälpa mammor med en ätstörning. Vilket i sin tur självfallet skapar en osäkerhet och i värsta fall en beröringsskräck.
En barnmorska i vår bok uttrycker det så här: ”För mig som barnmorska är det svårt att ställa frågor om ätstörningar, jag vill inte öppna den dammluckan, för jag kan inte hantera svaret”.
Nyligen publicerade Socialstyrelsen för första gången nationella riktlinjer för ätstörningsvården, och i den synliggörs behoven av mer kunskap inom just mödrahälsovården.
Det är utmärkt att mödrahälsovården nämns, men nu måste arbetet ta fart mot konkreta åtgärder och resultat för den enskilda mamman.
- För det första måste det vara obligatoriskt att yrkesverksamma inom barn- och mödrahälsovården har grundläggande kunskap om ätstörningar och vad ett bra bemötande innebär. Självklart borde ämnet ges mer tyngd på barnmorskeutbildningen än vad som sker i dag.
- För det andra borde frågor om relationen till mat och kropp ingå i de obligatoriska frågor som ställs till alla gravida kvinnor som besöker mödrahälsovården, precis som i dag görs om exempelvis tobak, alkohol och våld i nära relationer. Om frågan ställs till alla blir den mindre utpekande för den enskilda kvinnan och även lättare för barnmorskan att ställa.
- För det tredje måste samhällets stöd till ätstörningsvården i stort och till mammor med ätstörning i synnerhet bli bättre. Samverkan mellan olika verksamheter är en väg framåt. I Region Dalarna samarbetar ätstörningsvården med barn- och mödrahälsovården i syfte att stötta gravida och nyblivna mammor med ätstörningar. Det är ett initiativ att inspireras av för fler.
Vi ser fram emot att kommande barnkullar får friska mammor!
Leone Milton, journalist och författare till ”Mamma med ätstörning” (Natur & kultur)
Anna Ehn, författare till ”Mamma med ätstörning” och driver ”Ätstörningspodden”
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.