Satsa på kvinnor, men glöm inte flickorna
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2016-10-11 | Publicerad 2016-10-10
Debattörerna: Regeringens satsning mot mäns våld är bra men unga tjejer är utsatta på ett annat sätt
DEBATT. För några veckor sedan presenterade regeringen två viktiga insatser för ökad jämställdhet – att en jämställdhetsmyndighet bildas och att en nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor presenteras senare i höst.
Två åtgärder som är oerhört viktiga, men som för att lyckas behöver inkludera flickors röster, erfarenheter och lösningar. I dag, på den internationella flickadagen, uppmanar vi regeringen att säkerställa att flickors erfarenheter tas tillvara på i det fortsatta arbetet för att nå de jämställdhetspolitiska målen. För att detta ska ske tror vi att tre saker behövs.
Ett flickaperspektiv
Flickaperspektivet behövs eftersom flickor är utsatta på andra sätt och på andra arenor än vad vuxna kvinnor är. Genom vår kampanj Tjejkunnig får vi dagligen inblick i hur unga som identifierar sig som flickor upplever sin vardag. Återkommande är upplevelser av att diskrimineras och att inte bli lyssnad på.
I somras hade vi en intensiv medial debatt om sexuella övergrepp och ofredanden på festivaler, där en behövlig diskussion initierades. Dock vet vi att dessa kränkningar främst sker utanför festivalområdet.
Enligt Polisen och Skolverket är skolan den plats där ungdomar i störst utsträckning drabbas av sexuella trakasserier. Genom vår kampanj Tjejkunnig och tjejjourers arbete vet vi också att flickor under 18 år är en mycket utsatt grupp gällande våld och kränkningar, särskilt i nära relationer.
Våldet är inte enbart fysiskt våld – digitalt våld är exempelvis en vanlig form av våld mellan unga och har ofta samband med fysiskt och/eller sexuellt våld. En framtida jämställdhetsmyndighet och strategi mot mäns våld mot kvinnor måste därför se och erkänna de specifika och stora utmaningar flickor möter i sin vardag i form av trakasserier och kränkningar, samt synliggöra att våld i nära relationer inte begränsas till vuxna.
Ett intersektionellt perpektiv
Ett flickaperspektiv krävs för att insatserna ska ge den efterfrågade effekten bland målgruppen unga, och tillsammans med det intersektionella perspektivet skapas bättre förutsättningar för att jämställdhet ska inbegripa alla. Alltför ofta behandlas flickor och unga tjejer som en enhet som vill, kan och tänker samma sak, men flickor och tjejer är en blandad grupp där möjligheter och förutsättningar varierar på grund av saker som klass, etnicitet och sexuell läggning.
En jämställdhetspolitik som inte tar hänsyn till dessa strukturer och den samverkan av förtryck som sker på grund av dessa är en jämställdhetspolitik för en ytterst liten del av vårt samhälle.
Ett nära samarbete med civilsamhället
Slutligen, jämställdhet kan inte uppnås utan ett nära samarbete med civilsamhället. Vi önskar därför att den nya jämställdhetsmyndigheten möjliggör för organisationer, projekt och olika initiativ inom jämställdhetsområdet att bli långsiktiga.
För det krävs ökade resurser genom statliga anslag till både kommuner och föreningar, men också långsiktiga strategier för hur arbetet och samarbetet ska bedrivas.
Vi hoppas att den nya jämställdhetsmyndigheten använder sig av vår kompetens, och har en nära dialog med oss och andra civilsamhällesaktörer. Det är gräsrötterna som länge arbetat med dessa frågor som har den gedigna erfarenheten, de goda exemplen och den sakkunskap som behövs för att göra praktik av strategier.
Flickaplattformen samlar i dagsläget 51 medlemsaktörer över hela Sverige. Varje dag arbetar vi alla med att stärka tjejers position i samhället, och vi kan inte göra det ensamma.
Liinu Diaz Rämö, projektledare Flickaplattformen
Malin Flemström, projektledare Hungerprojektet
Frida Hasselblad, vd Make Equal
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.