Stöd till barn efter ett självmord kan rädda liv

Bris: Vi kräver att anhöriga får hjälpen de har rätt till

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2023-09-01

Bris kräver nu skarpa åtgärder för att säkerställa att barnen och familjerna får det stöd de har rätt till efter att en anhörig tagit sitt liv, skriver Magnus Jägerskog och Sofia Grönkvist.

DEBATT. Vilket stöd anhöriga får när en person har tagit sitt liv beror på var i Sverige de bor, det visar Ekots granskning.

Bris vill nu se krafttag för att säkerställa stöd till alla barn och familjer som förlorat en förälder i självmord.

 

Varje år förlorar hundratals barn i Sverige en förälder i självmord. En traumatisk upplevelse för barnet och behovet av stöd är stort både på kort och lång sikt.

I över tio år har Bris erbjudit stödhelger för suicidefterlevande familjer och har där mött föräldrar och barn som ofta berättat om ett skyddsnät som inte funnits där för dem.

Vi är därför inte förvånade över att Ekots nya granskning visar att endast sju av tjugoen regioner uppger att de har rutiner för att ge stöd till anhöriga efter ett självmord.

 

Förra året släppte Bris rapporten ”När en förälder tagit sitt liv” som beskriver aktuell forskning om hur barn påverkas av en förälders självmord, hur tillgången till stöd i Sverige ser ut, samt barns och föräldrars erfarenheter av tiden efter självmordet.

Rapporten visar bland annat på vikten av stöd till barnen och hur uteblivet stöd kan leda till en tre gånger så stor risk att själv dö i självmord eller missbruk.

 

Barn som förlorat en förälder i suicid har en dubbel utsatthet. Tiden innan självmordet har föräldern ofta lidit av psykisk ohälsa, som inte sällan påverkat barnets eget mående. Efter förälderns självmord har barn många gånger motstridiga känslor; både sorg av att ha förlorat sin förälder och ilska över att ha blivit lämnad.

Stigmat som omger denna dödsorsak bidrar även till att många barn känner skam och ensamhet.

 

De efterlevande barnen och familjerna har ett behov av specialiserat stöd, men som både Bris rapport och Ekots granskning visar så brister det stödet.

I dag saknas nationella riktlinjer och rutiner för hur barnen ska identifieras och vilket stöd de ska erbjudas. Detta leder till att stödet skiljer sig åt beroende på var barnet bor och att det ofta är upp till den efterlevande föräldern, som själv befinner sig i kris, att hitta stöd till barnet.

Bris kräver nu skarpa åtgärder för att säkerställa att barnen och familjerna får det stöd de har rätt till:

 

  1. Nationella riktlinjer för stöd till suicidefterlevande barn
    Stödet får inte vara olika beroende på var barnet bor. Därför behövs nationella riktlinjer och rutiner för hur dessa barn ska identifieras och vilket stöd de ska erbjudas, både på kort och lång sikt.
  2. Uppsökande och specialiserat stöd
    Stödet kan inte vara beroende av den efterlevande förälderns förmåga och kapacitet att hitta stöd till barnet. Vården måste arbete uppsökande och aktivt erbjuda den här gruppen barn specialiserat stöd utifrån barnets förutsättningar och behov.
  3. Ökad kunskap om socialt stöd
    Vi är många som möter barn som förlorat en förälder i självmord. Det är skolpersonal, idrottsledare, vänners föräldrar och vuxna som möter barnen på deras fritid. Vi behöver vara fler som bidrar med socialt stöd och det kräver i sin tur ökad kunskap om hur livet förändras för dessa barn och vad man som vuxen kan göra. 

 

Att förlora sin förälder i självmord är en traumatisk händelse som riskerar att under en lång tid prägla barnets relationer och självbild. Samhället har ett ansvar att fånga upp dessa barn och ge dem det stöd de behöver och har rätt till.


Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris
Sofia Grönkvist, enhetschef Stöd och Utbildning, Bris

 

Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

 

Följ ämnen i artikeln