Sluta klaga – gör något åt sjuktalen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2016-04-08
Ministern: Om parterna löser problemet själva behöver vi inte lagstifta
DEBATT. Regeringens ingång är mycket enkel. Sjukfrånvaron i Sverige har ökat med 75 procent sedan 2010. Enligt prognoserna kommer vi år 2020 ha närmare en kvarts miljon människor sjukskrivna och en kostnad för sjukpenningen på 50 miljarder. Det kommer vi inte låta ske.
I höstas presenterade regeringen ett brett åtgärdspaket med 25 olika åtgärder för att minska sjuktalen. Fack och arbetsgivare har en viktig roll att spela, och de kan göra så mycket mer. Därför har vi bjudit in arbetsmarknadens parter att presentera gemensamma åtgärder som kan minska sjuktalen. För regeringen är målet det viktigaste – inte vägen dit. Vi värnar den svenska modellen och vet att parterna brukar komma överens när det gäller. Om inte det är möjligt är vi beredda att lagstifta.
I dag ser vi att vissa arbetsgivare – ofta privata och i alla högsta grad små företag – har låga sjuktal, samtidigt som andra arbetsgivare är kraftigt överrepresenterade i statistiken.
Det är orimligt att de arbetsgivare som tar sitt ansvar ska subventionera de arbetsgivare som inte gör det. Därför har vi presenterat ett förslag som innebär att arbetsgivarna får en mer rörlig och rättvis kostnad för sjukfrånvaron.
Vi kallar förslaget för en hälsoväxling eftersom det skulle göra aktivt hälsoarbete mer lönsamt, samtidigt som de som inte tar sitt ansvar får betala mer. Det tycker vi är rimligt.
Kritiken mot förslaget har inte låtit vänta på sig, men vi förväntade oss inte heller att det skulle tas emot med öppna armar. Att i detta allvarliga läge sitta still i båten är inte ett alternativ. Inte när så många människor hamnar i sjukskrivning. Inte när vi har en sjukpenning som snart kostar mer än det svenska försvaret.
Arbetsgivare kommer få betala 25 procent av sjukpenningen efter 90 dagars sjukskrivning. Kostnaderna för arbetsgivarna kommer inte att öka totalt sett eftersom arbetsgivaravgifterna sänks lika mycket.
För att skydda småföretagarna kommer det finnas ett fribelopp som gör att ytterst få småföretag kommer få ökade kostnader.
Svaga grupper på arbetsmarknaden ska inte stängas ute och undantas därför från arbetsgivarnas kostnadsansvar.
I dag ser vi att kommuner och landsting har stora problem med hög sjukfrånvaro, speciellt i kvinnodominerade yrken som undersköterskor, socialsekreterare och lärare. Det är yrken som under de kommande åren har stora rekryteringsbehov. Då kan vi inte tillåta att dessa människor förpassas till sjukskrivning. De är nyckeln för att bygga välfärden stark.
Därför ökar vi resurserna till kommuner och landsting med 10 miljarder årligen. Det motsvarar över 10 000 anställda. Det är en viktig förutsättning och kommer att bidra till att vända sjuktalen. I regeringens åtgärdspaket finns flera delar som handlar om stöd till arbetsgivare. Till exempel utvärderas det arbetsplatsnära stödet för att se hur det kan utvecklas och breddas till att innefatta även rehabiliterande insatser. Vad som behövs nu är att alla inblandade aktörer kraftsamlar mot samma mål.
Det är egentligen väldigt enkelt. Vi behöver människor i arbete – inte i sjukskrivning. Det är dåligt för alla inblandade. För företagen, för samhällsekonomin och inte minst för de individer som drabbas.
Vi har varit tydliga med att om arbetsmarknadens parter presenterar en gemensam lösning som kan vända den negativa utvecklingen, då kommer vi inte gå fram med lagstiftning. Vi har presenterat vårt förslag, men vi ser med stor förväntan fram emot vad parterna kommer att lägga fram.
Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister (S)
Security Check