Ge nyanlända elever en anpassad skola
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2015-09-22 | Publicerad 2015-09-21
Debattörerna: Skolan avgörande för integrationen – dagens modell håller inte
DEBATT. Alltfler flyktingar kommer till Sverige och bland dem finns det många i skolåldern. Hur lyckas dessa elever i skolan och hur klarar skolan att ta emot dem?
Skolverket har undersökt hur det har gått för dem som kommit hittills. De som gått nio år har klarat sig nästan lika bra som alla andra elever. De ligger ett steg efter i betygsgenomsnitt och det är något färre som klarar gymnasiebehörigheten.
Men de som kommer hit under grundskoletiden, och som bara går några år i grundskolan, den gruppen har allvarliga problem. Närmare hälften av dem klarar inte att bli behöriga till gymnasieskolan. Ju kortare tid de gått i svensk grundskola, desto fler är det som inte klarar kraven.
Dessa elever ska på några få år klara att lära sig ett helt nytt språk samtidigt som de ska lära sig allt det som de andra får nio år på sig att klara. För alltför många är det en omöjlig uppgift. De klarar inte grundskolan och de får stora svårigheter att komma in på arbetsmarknaden. Alltför många slås ut från samhällsgemenskapen och hänvisas till ett liv i marginalen.
I debatten har det ibland hävdats att det är dessa elever som är orsaken till de fallande Pisa-resultaten. Men den slutsatsen är felaktig. Skolverket har undersökt hur elever med utländsk bakgrund lyckas i Pisa och jämfört dem med infödda. Elever med utländsk bakgrund har lägre poäng, men båda grupperna har samma utveckling med fallande resultat mellan åren 2000 och 2012. Skolverkets slutsats är att nedgången bara marginellt kan hänföras till elever med utländsk bakgrund.
När Skolinspektionen undersökte hur undervisningen fungerade för de nyanlända eleverna fann de brister. Skolorna klarade inte uppgiften att ge alla de nyanlända en så bra utbildning att dessa elever klarade att nå grundskolans mål.
Det ligger säkerligen en del i Skolinspektionens påpekanden, men frågan är om uppgiften är möjlig att klara av. Är det möjligt att nyanlända ska klara att nå grundskolans mål på till exempel fyra år? I dag är det bara en knapp tredjedel av eleverna som klarar det. För vår del drar vi slutsatsen att uppgiften är i det närmaste omöjlig både för eleverna och för skolan.
Allt talar för att det kommer fler nyanlända elever åren framöver. Att de får en bra utbildning i grund- och gymnasieskolan är livsavgörande för dessa ungdomar. Men hur det går för dessa unga är också avgörande för hela samhället. Vi måste lyckas med integrationen annars riskerar vi stora samhällsproblem.
Då är det bara att inse att dagens modell inte håller. Nu gäller det att agera snabbt och skapa en ny skolorganisation med särskilda studiegångar för de nyanlända eleverna. En organisation med resurser nog att ge alla en god utbildning så att de klarar både grund- och gymnasieskolan. På denna punkt måste också staten ta ett större ansvar. Andelen nyanlända varierar starkt och de kommuner som tar ett större ansvar måste också få ett större stöd. Lärarna behöver också få kompletterade utbildningar och fler nya måste utbildas.
Målet måste vara att dessa ungdomar ska få samma chanser att utbilda sig till läkare, ingenjörer, fabriksarbetare, lärare, sjuksköterskor, kockar och alla andra yrken som står öppna för deras infödda kamrater. De ska ha samma chanser till karriär inom samhällets alla sektorer som alla andra. De nyanlända ska känna att de är välkomna och att vi gör allt vi kan för att de ska komma med i bygget av vårt öppna och demokratiska samhälle.
Sten Svensson
Mats Wingborg