Fler unga ska få åka till Förintelsens platser
Regeringen: Pengar öronmärks för skolor i problemområden
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2024-01-26
DEBATT. I morgon den 27 januari högtidlighålls Förintelsens minnesdag. Det är då 79 år sedan befrielsen av Auschwitz-Birkenau. Över hela världen samlas människor för att hedra minnet av nazismens offer och för att påminna varandra om det som aldrig får ske igen.
Det är en dag när vi minns och blickar bakåt, men också en dag när vi ska se det levande minnet som en stark uppmaning att agera framåt.
Sedan regeringen tillträdde har vi stärkt arbetet mot antisemitism på flera sätt. I dag presenterar vi två nya satsningar för att öka kunskapen om de fruktansvärda brott mot mänskligheten som begicks under Förintelsen.
För det första avsätter vi en extra miljon kronor under 2024 för hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser. För det andra initierar vi ett arbete med hur boken ”Om detta må ni berätta” ska förvaltas och utvecklas för att komma nya generationer till del.
En dag har Förintelsens sista vittnen lämnat oss. Det lägger ett stort ansvar på oss att föra deras berättelser vidare, så att historien aldrig upprepas.
Efter Hamas terrorattack mot Israel den 7 oktober har vi sett en flodvåg av hat, hot och våld även här i Sverige. Vi möter människor som inte vågar fira gudstjänst i synagogan, som tvekar inför att lämna sina barn i skolan eller som ändrar barnens efternamn för att dölja deras judiska identitet.
Vi har svenska medborgare som överväger att lämna sitt land på grund av rädsla.
Den här utvecklingen kommer regeringen aldrig att acceptera. Ingen jude i Sverige ska behöva fråga sig om han eller hon vågar bo kvar i sitt eget land. Det finns ingen enkel lösning.
Regeringen arbetar därför brett på både kort och lång sikt med fokus på tre områden: stärka judars trygghet och säkerhet i Sverige, uppmärksamma judiska kulturen och stärka utbildningsinsatserna och kunskapen om vår judiska minoritet.
Hågkomstresorna till Förintelsens minnesplatser är exempel på det senare. Regeringen har nu fattat beslut om att förstärka anslagen för 2024 med en miljon kronor som öronmärks för skolor i områden med socioekonomiska utmaningar.
Därmed finns nu sju miljoner kronor avsatta för hågkomstresor och utbildningsinsatser i år.
Arbetet måste fortsätta på varje skola i hela vårt land. Men vi vet att deltagandet är ojämnt fördelat. Vi vill därmed jämna ut spelplanen så att barn från hela Sverige får möjlighet att besöka Förintelsens minnesplatser.
Vår regering ser bildning som en rättighet – det gäller även kunskap om ett av de mörkaste kapitlen i vår historia.
Samtidigt ger vi Forum för levande historia ett uppdrag att ta fram förslag på hur budskapet i boken ”Om detta må ni berätta” ska förvaltas och utvecklas.
Stéphane Bruchfelds och Paul A Levines bok, som togs fram på tidigare statsminister Göran Perssons initiativ, har spelat en viktig roll för att öka kunskapen om Förintelsens fruktansvärda brott mot mänskligheten.
Sedan den gavs ut för första gången har både kunskapsläget och sättet på vilket vi tar till oss kunskap förändrats. Vi måste säkerställa att bildningen om Förintelsen fortsätter att vara aktuell, uppdaterad och ändamålsenlig för vår tid.
Vi har alla, som medborgare och medmänniskor, ett ansvar för att motverka antisemitismen. Det är vår plikt att minnas Förintelsens offer. Men ansvaret vilar särskilt tungt på politiken.
Därför kommer regeringen fortsätta bekämpa antisemitismen med full kraft. Den här regeringen står bakom Sveriges judar. Agerar inte Sverige kraftfullt nu äventyras grundläggande värderingar i vårt samhälle.
Ulf Kristersson, statsminister (M)
Ebba Busch, energi- och näringsminister (KD)
Johan Pehrson, arbetsmarknads- och integrationsminister (L)
Parisa Liljestrand, kulturminister (M)
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.