Byråkratin gör svenska samhället dummare

Debattörerna: Osäkra och okunniga chefer anställer allt fler administratörer

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2024-01-15

Vi behöver minska funktionell dumhet och den byråkratiska jätteapparat som den skapat i offentlig verksamhet. Våra förslag skulle innebära bättre skola, sjukvård och polis. Utan extra pengar, och med större motivation i arbetet, skriver Mats Alvesson, professor, och Stella Cizinsky, överläkare.

DEBATT. Skattefinansierad sektor sägs vara i kris, och krav på mer pengar är legio. Samtidigt ser vi hur enorma resurser går till byråkrati och dålig organisering.   

Västra Götalandsregionen hade för 20 år sedan 3 958 personer inom gruppen ”administrativ personal”. 2021 hade antalet ökat till 5 953. I det så kallade ”Koncernkontoret” och Närhälsans ”stab” finns närmare 2 000 anställda.

Andelen anställda sjuksköterskor och undersköterskor minskade under samma tid från 52 procent 2001 till 39 procent.

 

Hundratusentals årsarbetare sitter heltid vid dator eller i möten. Folk rekryteras från kärnuppdraget till ytterligare chefsled eller nya administrativa tjänster. Överordnade administratörer – vilka tidigare var ett fåtal och sågs som stödfunktioner – lever sitt eget liv, vill helst styra andra och sällan syssla med nödvändig rutinadministration.

Ökade resurser leder till expansion av denna ”bättre-vetande-klass”.  

 

Till synes goda motiv anges driva administrationen. Få personer inom organisationsledning vågar avstå från styrdokument och ständiga redovisningar av kvalitetssystem, arbetsmiljöarbete, riskanalyser och allsköns certifieringar.

Människor – vilka i decennier arbetat med samma sak – måste nu ständigt genomgå uppdateringar i aktuell värdegrund, bemötande, digital mognad och förebyggande av rasism.  

 

Inom verksamhetsnära ledning har reell kompetens om kärnuppdraget minskat. Viktigast är att vara välanpassad till den ökade byråkratins krav.

Osäkra och okunniga chefer – fostrade i en administrativ logik, angelägna att göra formellt snarare än sakligt rätt – anställer allt fler administratörer som stöd och kräver möten i stor skala. En smärre förändring kan i dag kräva omfattande förankring och projektadministration. 

 

Även enskilda medarbetare och fackliga företrädare har vant sig vid att kräva detaljstyrning. Högskoleutbildad personal borde ha lärt sig självständighet men förväntar sig och erbjuds allt mer handpåläggning.

Expertinsatser ersätter de äldre kollegor som tidigare naturligt stod för stödet i vardagen.

 

Det genomadministrerade samhället skapar funktionell dumhet – ett fenomen definierat av snävtänkande utan reflektion. Oftast odlas detta inom stora organisationer med en omfattande arbetsdelning och stuprör mellan verksamheterna.  

Ska detta vändas, så behövs krafttag: 

 

  1. Högskolorna bör minska antalet utbildningsplatser som syftar eller leder till anställning inom byråkrati. Resurser bör flyttas från högskolor till verksamhetsnära yrkesutbildningar.
  2. Lagstiftning och regelverk bör minskas för att inte ytterligare driva de stora tillsynsmyndigheternas extrema dokumentationskrav, och möjliggöra för dessa att i stället granska verksamheters verkliga funktion.
  3. Chefer bör rekryteras från verksamheten – och antalet chefer respektive hierarkiska nivåer behöver reduceras. Chefer bör arbeta minst halvtid i kärnverksamheten, vilket möjliggörs med minskade administrativa krav.
  4. Central administration behöver minimeras. Administratörer med yrkesutbildning (läkare, sjuksköterskor, poliser, lärare) bör återaktiveras i verksamheten. De med grund i administrativ utbildning flyttas verksamhetsnära som stöd till chefer att utföra rutinbyråkratin. Alla administrativa tjänster behovsprövas innan nyanställning.  

 

Dessa förändringar skulle innebära bättre skola, sjukvård, polis med mera. Utan extra pengar, och med större motivation i arbetet.  

Vi behöver minska funktionell dumhet och den byråkratiska jätteapparat som den skapat. Vi bör omgående och på alla nivåer bekämpa den egna verksamhetens meningslösheter. Offentlig sektors krackelering måste motverkas.  


Mats Alvesson, professor och organisationsforskare vid bland annat University of Bath.
Stella Cizinsky, överläkare och verksamhetschef vid Örebro universitetssjukhus.
De har tillsammans skrivit boken ”Dumhetsbekämpning. Fungerande verksamheter och meningsfullt arbete”. 

 

Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

 

Följ ämnen i artikeln