Visitationszoner kan leda till diskriminering
S, V C och MP: Därför säger vi nej till regeringens förslag
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2024-04-02
DEBATT. Det eskalerande grova våldet med skjutningar och sprängningar kommer sannolikt vara en central fråga i det riksdagspolitiska arbetet även under kommande år.
I situationens allvar måste vi folkvalda göra allt vi kan för att lösa problemen, men vi måste göra det utan att underminera de demokratiska värderingar och rättsstatliga principer som vårt samhälle bygger på. Skyddet mot kroppsvisitation är grundlagsstadgat.
Vi fyra oppositionspartier har i varsin följdmotion yrkat avslag på regeringens förslag om införandet av så kallade säkerhetszoner.
Förslaget handlar om ändringar i polislagen som innebär att säkerhetszoner kan etableras inom ett visst område under en tvåveckorsperiod. Denna kan förlängas utan begränsning. Inom zonen får enskilda poliser befogenhet att utan direkt misstanke om brott kroppsvisitera personer och genomsöka fordon, för att söka efter vapen eller andra farliga föremål.
Det finns redan i dag regler om visitation i polislagen, där polisen har stora möjligheter att visitera misstänkta personer.
Säkerhetszonerna innebär att dessa integritetsintrång kommer kunna göras på godtyckliga grunder mot personer som inte nödvändigtvis har någon koppling till kriminella gäng.
Risken är överhängande att förslaget i stor utsträckning leder till rasprofilering och ökad diskriminering. Även barn riskerar att bli föremål för tvångsåtgärder. Dessa farhågor framförs av remissinstanser som Diskrimineringsombudsmannen, Justitiekanslern, Justitieombudsmannen och Lagrådet.
Trots denna kritik har inte regeringen återkommit med relevanta åtgärder som minskar risken för missbruk och godtycklighet. Regeringen behöver därför redogöra för hur de avser hantera diskrimineringslagen, kopplat till den förändring av polisens myndighetsutövning som säkerhetszoner ger upphov till.
Därför har vi gemensamt tagit initiativ till att kalla jämställdhetsminister Paulina Brandberg till justitieutskottets möte på tisdag den 2 april.
Avslutningsvis, Regeringen har inte tagit till sig av en samstämmig kritik från remissinstanser, poliser, forskare och Lagrådet, som alla varnar för en överhängande risk för diskriminering, rasprofilering och ökad misstro till samhällets myndigheter.
Risken är stor att införandet av säkerhetszoner blir kontraproduktivt, att det leder till en ökad diskriminering, samtidigt som brottsuppklaringen inte ökar. Detta riskerar att urholka både tillit och samverkan mellan myndigheter och invånare – värden som är avgörande för att bekämpa kriminaliteten. Det vore förödande.
Ardalan Shekarabi, ledamot i justitieutskottet (S)
Gudrun Nordborg, ledamot i justitieutskottet (V)
Ulrika Liljeberg, ledamot i justitieutskottet (C)
Rasmus Ling, ledamot i justitieutskottet (MP)
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.