Er ”thaimout” skadar både barn och klimat
Debattören: Ni flyger till solen – vi får ännu blötare och slaskigare vinterväder
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2024-04-11
DEBATT. Under de senaste veckorna har det pågått en debatt kring att ta "thaimout" med familjen i Thailand för några veckor i sol och värme, när vintermörker och kyla tränger sig på här hemma i Sverige.
Debatten har kretsat kring barnens skolgång och huruvida den går att fullgöra på distans. Den debatten lägger vi oss inte i.
Däremot ser vi, som föräldraorganisation, att ett annat perspektiv helt glöms bort i diskussionen – hur dessa thaimouter påverkar klimatet.
Att flyga tur och retur till Thailand ger utsläpp på ca 2,5 ton koldioxid per person.
Som siffra betraktat svårt att relatera till, men sett ur ett årsbudgetperspektiv är detta mer än det dubbla jämfört med vad våra totala utsläpp skulle behöva landa på för ett helt år, om vi ska leva enligt den nivå som behövs för att ha en chans att uppnå Parisavtalets mål.
De flesta av oss i Sverige tillhör dessutom de rikaste tio procenten i världen som släpper ut hälften av de globala utsläppen. Det är med andra ord vi som behöver minska våra utsläpp mest och flygresor är en av de aktiviteter där vi som privatpersoner kan göra störst skillnad.
Samtidigt har vi lätt att tycka synd om oss själva på grund av svenska väderförhållanden, och de långa vintrarna blir ofta ett sätt att motivera solresor.
Det är ett förhållningssätt som snarare bör utmanas än gå i arv.
Det är förståeligt att vilja byta ”snöblandat regn, mörker och fodrade galonkläder mot sol, värme och sand mellan tårna” – det är vi många som känner till och från.
Problemet är att de som kontinuerligt flyr vintern i Sverige för varmare länder lämnar oss som stannar kvar i ett ännu blötare och slaskigare vinterväder på grund av klimatförändringarnas effekter.
Effekter som redan i dag skapar förödelse i stora delar av världen när extremväder blir vanligare och allt kraftigare. Dessutom innebär varje ”unnad” flygresa för en familj att någon annan familj behöver minska sina utsläpp ytterligare – den totala utsläppsbudgeten är trots allt gemensam.
Alla barn i världen påverkas redan i dag av klimateffekterna – både fysiskt och psykiskt. En undersökning från Verian på uppdrag av Våra barns klimat visar att endast 4 av 10 barn och unga i Sverige känner hopp om att vi kommer att kunna lösa klimatfrågan på ett bra sätt.
Hoppet har dessutom minskat varje år sedan den första undersökningen. En viktig del i att ge barnen hopp är att visa att vi vuxna agerar för att minska klimatkrisen och är beredda att göra förändring i vårt sätt att leva.
Jenny Fors, rektor på svenska skolan i Koh Lanta, skriver att ”i ett demokratiskt, rörligt och modernt Sverige anser jag att det är dags att låta barnets bästa stå i centrum för besluten”.
Intressant nog är det just barnens bästa som är ett återkommande argument för att fortsätta vår nuvarande livsstil – trots att vi vet att det skadar klimatet. Samtidigt är barnen också det som gör att många ställer om sitt sätt att leva, något som forskaren Maria Wolrath Söderberg skrivit om i en tidigare artikel.
Vi behöver göra allt vi kan för att bromsa klimatkrisen och som föräldrar har vi en skyldighet att låta barnens bästa stå i centrum. I det ingår att göra val som inte bidrar till stora utsläpp och äventyrar barnens hopp och framtid.
Även om det innebär att vi behöver avstå sandstranden och njuta av familjetid tillsammans i ett Sverige där vi får ”klä oss efter väder”.
Emma Max, verksamhetsledare Våra barns klimat
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.