Reglerna för djurskydd i Sverige ska förenklas
KD och SD: De högt ställda kraven gör det dyrare att vara lantbrukare i vårt land
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2023-02-09
DEBATT. De fyra samarbetspartierna tillsätter nu en utredning som syftar till att stärka konkurrenskraften för svensk livsmedelsproduktion och samtidigt förbättra den globala djurvälfärden.
I dag, den 9 februari, har regeringen beslutat att tillsätta en utredning med syfte att ge stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och att upprätthålla ett starkt djurskydd.
Det här är ytterligare en del av Tidöavtalet som förverkligas.
Vi vill värna om det svenska djurskyddet och samtidigt stärka konkurrenskraften i den svenska livsmedelsproduktionen. Sveriges högt ställda krav, tillsammans med Sveriges goda djurhälsoläge och ansvarsfulla antibiotikaanvändning, utgör värdefulla mervärden för den svenska livsmedelsproduktionen.
Men den höga standarden i Sverige gör också att det är dyrare att vara lantbrukare i Sverige än i många andra länder, både inom EU men även på den globala marknaden, vilket påverkar svenska livsmedelsproducenter och deras konkurrenskraft.
För att vi ska uppnå en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelsproduktion behöver konkurrensförutsättningarna balanseras samtidigt som våra högt ställda djurhållningskrav bibehålls.
Därför tillsätts nu en särskild utredare som bland annat ska fokusera på följande:
- Undersöka möjliga åtgärder, inklusive regelförenklingar, för att med bibehållna högt ställda djurhållningskrav stärka konkurrenskraften för svensk livsmedelsproduktion.
- Analysera hur de svenska djurskyddsbestämmelserna påverkar svenska livsmedelsproducenters konkurrenskraft i förhållande till livsmedelsproducenter i andra medlemsstater inom EU.
- Undersöka möjliga åtgärder för att stärka djurskyddet inom EU och globalt.
Sveriges höga djurskydd över tid har lett till många positiva effekter. Till exempel har Sveriges högt ställda krav lett till ett gott djurhälsoläge och en ansvarsfull användning av antibiotika.
Det har lett till att genom att vi förebygger och bekämpar sjukdomar så använder vi minst antibiotika till djur i lantbruket av alla medlemsstater inom EU.
Dessutom ställer Sverige i flera fall högre och mer detaljerade krav än i den EU-rättsliga lagstiftningen när det gäller till exempel utrymme och att grisar ska ha tillgång till strömedel.
Sverige har under lång tid verkat för att stärka djurskyddet inom EU. Att lagstiftningen på EU-nivå inte är harmoniserad gör att det finns ett behov av att uppdatera EU:s lagstiftning.
Den kommande översynen av EU:s djurskyddsregler är ett viktigt steg i linje med svenska prioriteringar, men globalt finns många utmaningar där Sveriges erfarenheter kan spela en viktig roll.
Framöver är det angeläget att Sveriges erfarenheter tas tillvara såväl inom EU som på den globala marknaden i länder utanför EU.
Hela Sverige ska fungera och det ska finnas goda villkor för att leva, bo och verka i hela landet.
En viktig del i det arbetet är att ge det svenska lantbruket konkurrenskraftiga villkor samtidigt som vi har ett starkt djurskydd.
Peter Kullgren, landsbygdsminister (KD)
Martin Kinnunen, talesperson för miljö- och jordbruksfrågor (SD)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.