Med friska patienter är det lätt att vara bäst
Debattörerna: De privata vårdcentralerna rankas högst – men verkligheten är en helt annan
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2018-04-27 | Publicerad 2018-04-26
DEBATT. Varför är Brommabor nöjdare med sin vårdcentral än de som bor i förorten Hallunda? Varför toppar privata vårdcentraler patientnöjdhetslistor? Lobbyisterna på Vårdföretagarna vill göra gällande att det beror på att privat driven vård är bättre än offentlig. Men det är inte sant, dagens kommersialiserade sjukvårdssystem är ojämlikt.
Varje år presenterar Sveriges kommuner och landsting, SKL, en sammanställning av patientnöjdheten hos landets vårdcentraler. Sammanställningen baseras på SKL:s nationella patientenkät för primärvården, som tittar på parametrar som vårdcentralens tillgänglighet och patientens upplevelse av besöket.
Kort efter att SKL publicerat sin sammanställning kommer lobbyorganisationen Vårdföretagarna med sin ”analys” av den. Patienttoppen, som Vårdföretagarna kallar sin ”analys”, konstaterar varje år, även 2018, att en stor majoritet av Sveriges bästa vårdcentraler, sett till patientnöjdhet, är privat drivna. På vårdcentralernas topplista i Stockholms län är 16 av 20 privat drivna.
I sak har de inte fel, naturligtvis. Enligt SKL:s sätt att mäta är Djursholmsdoktorn och Äppelvikens vårdcentral i Bromma två av Sveriges bästa vårdcentraler. Åtminstone har de Sveriges nöjdaste patienter.
Men det betyder inte att man kan ta SKL:s data som intäkt för att privat driven sjukvård är bättre än offentlig, vilket är vad Vårdföretagarna gör mellan raderna i sin ”analys”. Det är lätt att hitta stöd för deras slutsats, om man bara fokuserar på undersökningens topplista.
För oss i Vänsterpartiet är SKL:s undersökning, och Vårdföretagarnas spinn på den, inte ett bevis på privata vårdcentralers förträfflighet. Den är snarare en årlig påminnelse om att det vårdsystem som vi har, särskilt i genomprivatiserade Stockholms län, gynnar de friska och rika på bekostnad av de fattiga och sjuka.
För tittar man längst ned på listan hittar man vårdcentralerna i områden med höga ohälsotal, som förorterna Tensta, Hallunda och Rågsved. Kort sagt: där folk är som sjukast, där vårdbehovet är som störst, är invånarna också minst nöjda med vården.
Varför är man mer nöjd med sin vård i områden med god hälsa, och varför är man mindre nöjd med sin vårdcentral i områden med hög ohälsa?
Den frågan bör intressera alla som påstår sig vara besjälade av att ge bra sjukvård.
Men detta är inte något Vårdföretagarna är intresserade av att lyfta.
I ovanstående områden är dessutom läkarkontinuiteten mycket lägre, det vill säga att patienterna mer sällan får träffa samma läkare vid olika besök. Vårdcentralerna tvingas ta in dyra hyrläkare, vilket både gör att verksamheten går sämre ekonomiskt och att patienternas upplevelse av vården sjunker.
Sådana är konsekvenserna av en kommersialiserad vård där etableringen av vårdcentraler är fri.
Det ligger helt i linje med Stockholmslandstingets egen utvärdering av vårdvalssystemet, ”10 år med vårdval” som kom förra året. Rapporten visade tydligt att en snedfördelning av sjukvårdens resurser skett, till förmån för de med minst vårdbehov.
De som gillar och gynnas av vårdvalssystemet är lobbyverksamheter som Vårdföretagarna, de privata vårdbolag för vars räkning lobbandet sker, och de friska i Bromma, Djursholm och på Östermalm. Vi i Vänsterpartiet driver en politik för de som förlorar på denna ojämlika ordning.
Karin Rågsjö, sjukvårdspolitisk talesperson (V)
Håkan Jörnehed, landstingsråd Stockholms läns landsting (V)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.