Det är ert misslyckande att barn blir gangsters
Debattören: Politiska poäng väger mer än människorna som bor där jag växte upp
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2022-08-21
DEBATT. Det har gått över tio år sedan diskussionen om det dödliga våldet med skjutvapen inleddes.
Men vi står kvar och stampar på samma ställe.
Det dödliga våldet med skjutvapen drabbar nästan enbart de mest utsatta i samhället. I synnerhet unga män i utanförskapsområden.
För mig som är uppvuxen i ett sådant, i polisiär mening utsatt område, gör det extra ont att läsa om en ny skjutning. Att någon som mig, en ung person som både skjutit och skjutits. Personer som förtjänar mer än att bli siffror i en mörk statistik.
Åren har gett oss fler övervakningskameror, högre straff och fler poliser på gator och torg.
Ändå dör fler. Högre straff har inte stoppat någon från att bära en skarpladdad pistol och poliser som gör en extra runda i allén kring ett utsatt område påverkar ingenting.
Lösningen finns i omstrukturering och investeringar direkt i dessa områden, ansträngningar som får framtidens barn att välja en väg till en universitetsexamen i stället för att utföra ett kallblodigt gangstermord.
Man lär sig inte, politiska poäng verkar väga mer än människoliv. Man för resonemanget kring att sätta vissa ungdomar i säkerhetsklassade anstalter, men glömmer att rehabilitering hos Kriminalvården är nästintill obefintlig.
Risken är stor att den unga personen ifråga kommer ut som en färdigutvecklad gangster med ett stort nätverk av likasinnade.
Detta resonemang är därför meningslöst, då får man heller inte glömma att anstalterna är på bristningsgränsen och överfulla på vissa säkerhetsklasser. Man blir inte av med problemet om man sätter en gangster i fängelse, så länge det finns en ersättare.
Fokus bör därför ligga på hur man kan få barn att inte bli gangstrar, förebyggande insatser mot ungdomar som befinner sig i riskzonen och personer som är villiga att lämna en kriminell livsstil.
Detta arbete utförs i dag till stor del av privata aktörer och frivilliga i de utsatta områdena.
Man får inte heller glömma alla felinvesteringar i vissa stadsdelar, likt Järvabadet som byggdes med spektakulära detaljer i ett av våra konfliktområden till en slutnota på cirka 240 miljoner kronor. Förmodligen det mest absurda bygget i stadsdelens historia.
Ett stenkast bort från ungdomar som är i störst behov av förebyggande insatser, bättre levnadsmiljö och stärkta skolmiljöer. 240 miljoner kronor som man kunde lägga på ungdomar i riskzonen, i stället för badsugna gäster.
Ska vi lyssna på ledande nationalekonomer kostar det cirka 200 000 kronor för en tidig insats för en ung människa som är på väg i fel riktning.
Det nya utomhusbadet i Järva skulle alltså kunna hjälpa 1 200 barn och ungdomar ur en destruktiv kriminell livsstil.
Låt den summan och siffran sjunka in. Det är precis fyrtio skolklasser om man räknar på att varje skolklass består av trettio barn.
Jag förstår att man inte kan täcka renoveringskostnaderna som skenar iväg i miljonprogrammen då var femte lägenhet är i behov av renovering, en renoveringskostnad som är uppe i cirka 500 miljarder kronor för hela kalaset.
Men det är viktigt att börja där det behövs, snabba på processen och lyssna på människor som lever och bor i dessa områden. Man bör implementera moderna, kreativa lösningar i skolmiljö, där näringslivet möter eleverna, införa obligatoriska praoveckor som ger en nyanserad bild av arbetslivet och samtidigt utbilda barn tidigt kring drogmissbruk och konflikthantering.
Det sistnämnda gäller samtliga ungdomar, då köparen av droger oftast befinner sig i välbärgade områden och finansierar dödligt våld med sitt missbruk.
Avslutningsvis är det mycket anmärkningsvärt att detta har fått pågå så länge. Hade det varit i något annat land hade flera ledande politiker fått avgå med omedelbar verkan.
Vilka bär ansvaret och vilka ska ge barnen något att drömma om i stället för en övervakningskamera som är riktad in i pojkrummet?
Valet närmar sig, men om detta är det tyst.
Zana Kaya, författare, aktuell med gangsterromanen ”Inga utvägar” (Bokfabriken)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.