Media mörkar – vi behöver sanningen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2016-09-30
Debattörerna: Våga visa de problem och utmaningar som finns på turistdestinationerna
DEBATT. Turismen är en växande global bransch som enligt World Travel and Tourism Council (WTTC) i dag omsätter 7 200 miljarder dollar per år.
Turismen sysselsätter 284 miljoner personer och påverkar därmed många länders ekonomi, infrastruktur och arbetsmarknad. Särskilt drastiskt påverkar näringen låg- och medelinkomstländer, som Thailand, Sri Lanka och Kuba.
En del av effekterna, som ökad sysselsättning och ekonomisk tillväxt, är positiva.
Men turismen orsakar också skövling av natur, ökad försäljning av alkohol och droger, usla arbetsvillkor och i värsta fall barnprostitution.
Allt för lite av turismens vinster kommer dessutom lokalbefolkningen till del, eftersom de flesta stora flygbolag och hotellkedjor ägs av multinationella reseföretag med bas i västvärlden.
Ska turismen bli en hävstång för låginkomstländer att ta sig ur fattigdom behöver branschen agera mer hållbart. Genom att ställa krav på förbättrade sociala och miljömässiga villkor påverkar både branschen och enskilda resenärer turismens effekter.
Även resejournalistiken har ett ansvar för utvecklingen, eftersom den i hög grad bidrar till att sätta normer för vilken turism vi ska acceptera.
Resereportagen skapar också föreställningar om hur turisten ska förhålla sig till människor och miljö på plats. Men tyvärr tar resemagasinen och kvällstidningarnas bilagor sällan detta ansvar.
I två rapporter, varav en presenterades i dagarna, visar nätverket ”Schyst resande” att frågor som rör villkoren för dem som bor och arbetar på turistdestinationerna lyser med sin frånvaro i journalistiken. Alltför sällan försöker resejournalistiken gå bakom paradisbilden, som kan störa reseföretagens glättade kampanjer. Ofta framstår reportagen som etnocentriska, upptagen av den västerländska turistens upplevelse och ointresserad av den lokala befolkningens förhållanden.
En av ”Schyst resandes” slutsatser är att det i dag finns seriösa journalister som vill ge en mer allsidig bild av turismen, men att de pressas av att resejournalistiken i huvudsak finansieras av annonsintäkter från turistbranschen. En konsekvens är att texter och reportage ensidigt handlar om turisternas upplevelser – inte minst om stränder, sol, goda viner och mat.
Att enbart beskriva turismen utifrån ett upplevelseperspektiv passar nämligen reseföretagen, som vill sälja fler resor, som hand i handske.
Det finns dock behov av en mer allsidig och seriös resejournalistik som också vågar visa de problem och utmaningar som finns på turistdestinationerna. Den skulle då kunna bidra till att utforma en mer medveten resebransch, men också hjälpa resenärerna att agera mer hållbart på semestern genom handfasta tips.
Det är inte enskilda journalister som bär ett ansvar för att utvecklingen går i rätt riktning.
Resebranschen behöver medvetet ändra sin policy och våga annonsera i magasin som ger en nyanserad och ibland kritisk bild av turismens påverkan. De stora mediaföretagen, inte minst de stora dagstidningarna, borde ha som mål att ge den seriösa resejournalistiken ett ökat utrymme.
Inte inom något annat område accepterar vi en journalistik som är så totalt beroende av den bransch de ska skildra. När det gäller livsmedel, kläder, och skor råder stor samsyn om att det behövs medvetna konsumenter.
Turism till låg- och medelinkomstländer erbjuder en möjlighet för miljontals människor att ta sig ur fattigdom. Den öppnar också upp en möjlighet för möten och ökad förståelse mellan människor och kulturer. Men ska den bli den möjlighet till samhällsutveckling och ökat välstånd behöver fler ta ansvar.
En mer social och miljömässig resejournalistik skulle vara ett steg i rätt riktning!
Helena Myrman, projektledare Nätverket Schyst resande
Mats Wingborg, journalist
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.