Vi nätlynchades för vindsvåningen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-11-04
Reportern bakom inredningsreportaget: Anonyma hatare förstör debattklimatet på internet
Vad är skillnaden mellan en lök och en ärta? De är båda grönsaker. Och de har båda figurerat i inredningsreportage i DN Bostad. Skillnaden är att ärtan tillreddes på en gjutjärnsspis i en förortsvilla, medan löken anrättades på en teppanyakihäll i en etagevindsvåning i Stockholms innerstad. Löken blev enormt utskälld. Ärtan passerade obemärkt förbi.
Så här inledde jag reportaget ”Julen flyttar in på Wingårda” (DN Bostad 2009-12-18):
”Jannes berömda ärtsoppa kokar över. Sötaktig och lite bränd sprider sig doften i julstöket och får magar att kurra. Jämte soppan, på den tre meter breda gjutjärnsspisen, står ett nybakat pepparkakshus och ingredienser till Skidåkartoddy.”
Inte helt olikt introt till vindsvåningsreportaget som för några veckor sedan skapade våldsamma reaktioner på DN Bostad på nätet. Ärtsoppan kokar på en Godinspis, som anges som älsklingspryl i faktarutan. En sådan spis kostar långt mer än en teppanyakihäll. Julreportaget gav inga reaktioner.
Kommentarerna är aldrig så bitska som när DN Bostad publicerar exklusiva innerstadsboenden. När ett sådant boende nu dessutom levererades på ett allt annat än nedtonat sätt, väcktes många känslor.
Men faktum är att just så här lever vissa människor i Stockholms innerstad. Försvinner de, deras teppanyakihällar, corianpjäser och kosmopolitiska vanor för att vi låter bli att skriva om dem?
Vindsvåningsägarna som intet ont anande öppnade dörren för läsarna har oförtjänt fått utstå en massa ilska och elakheter. För egen del tar jag kraften i mediestormen på allvar och drar mina lärdomar av den. Men alla människor har rätt att bemötas med respekt. Det står klart och tydligt på DN:s sajt att kommentarerna ska hålla respektfull ton. Man får inte förtala, smäda, trakassera eller diskriminera. Flera hundra kommentarer innehöll åsikter som sorterar under just de orden. Därför togs de bort. Är det detta klimat vi vill ha på nätet?
Det är både intressant och förvånande att så många människor blev så upprörda. Många är spekulationerna om orsakerna: publicering tätt efter valet, att paret provocerade genom att stå för sin livsstil och avsaknad av reflektion i texten. Ett av inredningsreportagets villkor är att jag som skribent får förtroende att träda in i människors privata sfär. Och hur skulle det se ut om jag gick in och mästrade inredningsval och livsstil hos de människor jag porträtterar? Vem skulle då ställa upp? Dessutom handlar det om att lyfta fram sådant man tror kan intressera och framför allt inspirera läsarna. Och här platsar både slott och koja, precis som DN Bostads redaktör Bo Westmar skriver i en krönika.
Det har blivit för enkelt att hata. Utan att behöva avslöja något om sig själv kan vem som helst säga precis vad som helst. Till vem som helst.
Och vad får en välbetald komiker som Henrik Schyffert att lägga sin tid på att förolämpa för honom okända människor?
Visst, man blir omåttligt populär för elakheter i bloggosfären. Och säkert skapade hans twittrande tacksam trafik till biljettförsäljningen av hans krogshow. Ändå kan jag inte förstå hur det kan vara värt den mobbning han utsatte framför allt paret för.
Det vore skoj om herr Schyffert själv ville bjuda in mig till villan i den blygsamma förorten Bromma för ett litet inredningsreportage. Undrar just vad som puttrar på hans spis, lök eller ärta?
Sara Trus