Det är inte rätt att barn ska få byta juridiskt kön

KD: Tänk om – nya lagen riskerar förvärra situationen för unga

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2024-04-15

KD vill förbättra vården för personer med könsdysfori, men förslaget till ny könstillhörighetslag riskerar att förvärra situationen för dessa barn och unga. Gör om och gör rätt, skriver Ebba Busch, Liza-Maria Norlin, Camilla Brodin och Christian Carlsson.

DEBATT. Svensk transvård har stora brister med stort mänskligt lidande som följd. Det förslag till ny könstillhörighetslag som nu diskuteras riskerar att förvärra situationen för dessa barn och unga.

Därför kommer Kristdemokraterna återförvisa förslaget om en ny könstillhörighetslag.

 

Att sänka åldersgränsen till 16 år för juridiskt könsbyte och ta bort kravet på könsdysfori, är alltifrån professorer och läkare till de flesta kvinnoorganisationer emot. Allt fler ser att dessa förslag som nu läggs fram är fel väg framåt.

Häromdagen gick även flera som gjort könskorrigering, men i dag ångrar det, ut i media och varnar för lagen. Förslaget borde revideras och återförvisas till socialutskottet. Om inte så sker kommer vi att rösta nej.

 

Kristdemokraterna är tydliga med att situationen för personer med könsdysfori måste förbättras. Vi arbetar därför aktivt med att förbättra transvården och har prövat det lagförslag som lagts fram.

Det finns stora brister i dagens vård, rörande tillgänglighet och brist på kunskap om vårdens resultat. Men om vi på riktigt vill förbättra vården, öka stödet och hjälpen till en utsatt grupp varav många unga, så är denna lag fel väg att gå.

 

Vi ser i dag att allt fler barn och unga söker sig till vården på grund av könsdysfori, men vi vet inte riktigt varför.

Professorer och specialistläkare inom psykiatrin varnar för att möjligheten att enklare byta juridiskt kön skulle kunna leda till att den upplevda könsdysforin förvärras, och blir första steget mot irreversibla hormonbehandlingar och könskorrigering.

Något som annars kanske inte hade behövt utföras då könsdysforin kan läka ut med puberteten.

Vi vet också att psykiatriska diagnoser, till exempel ångest, depression och autism, är vanligare bland personer med könsdysfori. Frågan kräver ödmjukhet, eftertänksamhet och respekt. Det handlar om människor som är i behov av stöd, ofta handlar det om unga personer. Det är därför inte fel att vilja gå varsamt fram.

 

Försiktighet har inte präglat hur förslaget drivits i riksdagen. Förslaget till ny könstillhörighetslag borde ha remissbehandlats. Men det har inte skett.

Majoriteten inom socialutskottet borde ha respekterat minoritetsskyddet och skicka ut förslaget på remiss. Men det gjordes inte.

 

Det finns stora brister i dagens vård. Kristdemokraterna vill förbättra vården för personer med könsdysfori. Unga som lider av könsdysfori behöver snabbt få påbörja utredning och erbjudas god vård och stöd utifrån vårdens bedömningar.

Regeringen arbetar för att minska vårdköerna och öka likvärdigheten inom vården. Vi har gett uppdrag som syftar till att öka kunskap och motverka brister i bemötande från vård- och omsorgspersonal.

Socialstyrelsen ska också följa upp hur transvården utvecklas efter att den fördes över till den högspecialiserade vården den 1 januari 2024, samt ta fram en metod för uppföljning av förskrivningen av pubertetshämmande och könskonträra läkemedel till personer med könsdysfori.

Det är viktigt att vården bedrivs i den högspecialiserade vården. Vård behöver ges utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet, utifrån principen att göra gott och att den är likvärdig.

 

Det är inte rätt att sänka åldersgränsen så att även minderåriga barn kan genomföra juridiskt könsbyte. Professionen varnar för att ett juridiskt könsbyte är första steget mot irreversibla hormonbehandlingar och könskorrigering, något flera ångrat i vuxen ålder.

Det är heller inte rätt att ta bort kravet på diagnos eller att ta bort Socialstyrelsens tillståndsprövning för att genomgå ett kirurgiskt ingrepp i könsorganen.

Vår utgångspunkt är att juridiskt kön ska stämma överens med det biologiska könet. Det ska vara möjligt att byta juridiskt kön, men för det bör även fortsättningsvis krävas en medicinsk utredning, en könsdysforidiagnos och ett godkännande av Socialstyrelsen.

 

Vården behöver bli bättre och vi ska stå upp för de värderingar som gör att alla människor bemöts med respekt oavsett om man följer en väntad norm eller inte.

Men förhastade beslut riskerar bli en björntjänst. Beslut måste fattas på god grund och därför återförvisar vi förslaget. Gör om. Gör rätt.


Ebba Busch, partiledare (KD)
Liza-Maria Norlin, partisekreterare (KD)
Camilla Brodin, gruppledare riksdagen (KD)
Christian Carlsson, ordförande socialutskottet (KD)

 

Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

 

Följ ämnen i artikeln