Svensk vård måste klara kriser och krig
Socialdemokraterna: Vi kräver en åtgärdsplan från regeringen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2024-03-26
DEBATT. Det behövs tydliga mål för hur stor del av sjukvården som får vara belagd, för att den klara av att skala upp i kris och krig.
Dessutom måste regeringen inom sex månader återkomma till riksdagen med en beskrivning av den nationella sjukvårdskrisens påverkan på Sveriges beredskap.
För två år sedan tog Sverige, med bred enighet i riksdagen, beslutet att ansöka om Natomedlemskap. Ansökan var starten på en lång och delvis oförutsägbar process där den politiska enigheten varit viktig.
Samarbetet mellan inte minst Socialdemokraterna och Moderaterna har påmint om betydelsen av den en gång så starka samarbetskulturen i Sveriges riksdag.
Den här samarbetskulturen behöver vi nu vårda när vi går in i nästa fas av Natosamarbetet. Vi ser i dag hur inte bara försvaret utan stora delar av det svenska samhället behöver rustas.
Nyligen tog vi socialdemokrater initiativ till ett fördjupat samtal om dessa frågor, med särskilt fokus på försvarets framtida finansiering. Vi ser med förhoppning fram emot konstruktiva samtal.
En del i dessa samtal behöver handla om den svenska sjukvården och den pågående sjukvårdskrisen. Ute i Sveriges regioner pågår just nu nedskärningar som vi inte sett sedan 1990-talet.
Inflationen har slagit stenhårt in i redan pressade verksamheter där ansträngd personal nu tagit emot besked om att kollegor varslats. Konsekvenserna av det som sker är mycket oroande. Tillgänglighet och kvalitet blir lidande för svenska patienter, och ännu färre vill jobba i vården när färre ska göra mer.
Sjukvårdskrisen blir till en ond spiral där alla blir förlorare.
Det här är naturligtvis dåligt för Sverige. Det är dåligt i dag. Det blir än sämre på sikt. Ur ett beredskapsperspektiv är det direkt farligt.
Kriget i Ukraina har påvisat vikten av ett starkt totalförsvar där hela samhällets behöver ha en robusthet för de påfrestningar som ett krig innebär. Detta gäller i allra högsta grad sjukvården när antalet personer i behov av sjukvård snabbt kan öka.
Vi behöver ha ett normalläge inom sjukvården som möjliggör uppskalning när det oväntade händer.
Mot den bakgrunden vill vi socialdemokrater se tydligare mål vad gäller hur stor del av sjukvården som är belagd av patienter.
Vi anser att beläggningen inom sjukvården i årsgenomsnitt inte ska överstiga 85 procent inom den oplanerade vården och 95 procent inom den planerade vården. Det måste finnas ”luft i systemet”.
Här behöver samtliga regioner ges rätt förutsättningar för att nå dessa mål. Här och nu innebär det behov av resurser för att avvärja den pågående sjukvårdskrisen, på längre sikt en mer stabil långsiktig finansiering av sjukvården där statsbidragen löpande och automatiskt räknas upp med inflationen.
Dessutom måste regeringen kunna överblicka de konsekvenser sjukvårdskrisen får, här och nu, för sjukvårdens beredskap. Regeringens perspektiv på beredskapsfrågorna verkar annars vara att det handlar om att rusta sjukvården för framtiden. Någon gång. Oklart när.
Här behöver regeringen förändra synsätt. Det är omöjligt att planera för sjukvårdens långsiktiga beredskap utan att på kort sikt hantera den pågående krisen.
Vi socialdemokrater kräver nu, genom ett initiativ i socialutskottet, att regeringen inom sex månader återkommer till riksdagen med en skrivelse som beskriver den nationella sjukvårdskrisens påverkan på sjukvårdens beredskap, och också hur åtgärdsplanen ser ut för att häva effekterna. Något annat duger inte.
Peter Hultqvist, ordförande försvarsutskottet (S)
Fredrik Lundh Sammeli, vice ordförande socialutskottet (S)
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.