Ta ingen skit på era sommarjobb, tjejer!
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2015-06-24 | Publicerad 2015-06-23
Debattören: Sexuella trakasserier är tyvärr vardag på arbetsmarknaden
Välkomna till Sommarjobbssverige. Som introduktion och välkomstbrev kommer här ett par saker som kan vara bra att tänka på.
"If you can’t stand the heat, get out off the kitchen". Så brukar det ofta låta i restaurangbranschen. Och i andra branscher också för den delen. Uttrycket handlar oftast inte om att jobben är fartfyllda, stressiga, intensiva och krävande. Snarare handlar det om att du ska kunna ta ett visst mått av skit, acceptera att din kropp inte alltid är din och stå ut med trakasserier. Och kan du inte det har du alltid ett val – get out.
Det är så felvänt.
Här är grejen. Vi tjejer behandlas ofta som lovliga byten på arbetsmarknaden. Vi är kött på en köttmarknad mer än arbetare på arbetsmarknaden.
Jobbar vi inom industrin är vi den där, ofta ensamma tjejen, som blir populär target för diverse manliga kollegor. Jobbar vi i restaurangbranschen är vi påtår på ölen, förväntas ge ”service” utanför vår yrkesroll och får våra arslen tafsade på dagligen. På lagren trycks vi upp mot pallar, i vården ”råkar” diverse händer landa lite överallt. I kontorslandskapen ska vi sitta i dregliga kollegors knän. Vi är lilla gumman, sötnos, sexy. Tjejen.
Känns exemplen tillspetsade? Tyvärr är de sanna. Jag har verkliga erfarenheter av dem alla. Och jag känner inte en enda tjej som inte blivit utsatt för sexuella trakasserier av något slag.
För att förekomma den diskussionen – nej, alla drabbas inte. Men många gör det. För många. Och ja, killar drabbas också. Men liksom i övriga samhället, när det gäller rätten till den egna kroppen och frihet från sexuellt våld och sexuella trakasserier, är tjejer de som drabbas mest och värst. Och problemet är stort. Och det är strukturellt.
Lägger vi också till något som LO:s jämställdhetsbarometer tydligt visar blir läget ännu värre. Det är vi tjejer som i högst grad får jobba deltid, jobba på anställningar utan någon form av trygghet och jobba under hårda förhållanden och dåliga villkor. Vi tjänar sämst. Vi både hänger löst och ska veta vår plats - samtidigt.
Råd till sommarjobbare brukar vara ”se till att få anställningsavtal och rätt lön. Provjobba aldrig och jobba inte svart”. Det där kan ni säkert redan. Jag vill säga detta: Tjejer, håll ihop. På sommarjobben, arbetsmarknaden och i samhället. Ta ingen skit. Backa upp varandra. Ta hjälp av era fackförbund och sätt dit varenda äcklig tafsande gäst, kränkande kund och nonchalant arbetsgivare.
Till er som trakasserar: Sluta bara. Sluta. Det är inte vi som ska behöva flytta på oss, det ska ni göra om det nu är så att era primitiva drifter att kränka oss är något ni inte kan tygla.
Och till er som är arbetsgivare som tar emot sommarjobbare eller över huvud taget någonstans fattar att problemet med sexismen på arbetsmarknaden är på riktigt: Börja. Börja ta den sexistiska struktur som råder på allvar. Agera. Se vad som händer. Se hur vi behandlas. Och gör något åt det. Det är ni som har ansvar för arbetsmiljön, helt och fullt. Ta det ansvaret eller fundera över att lämna arbetsgivarskapet.
Det är inte en mänsklig rättighet att vara arbetsgivare. Men det är en mänsklig rättighet att få ha sin kropp i fred.
Annars – ha så kul på sommarjobben!
Jenny Bengtsson
Feminist, ordförande för Hotell- och restaurangfacket Stockholm Gotland