Sverige ut ur EU och nej till EMU
Länge nog har vi hunsats av byråkrater och toppolitiker från Bryssel. Länge nog har vi förts bakom ljuset i frågor som varje dag påverkar våra liv.
För EU är inte, har aldrig varit och kommer aldrig att bli folkets projekt. EU är de rikas projekt. EU är storföretagens, toppolitikernas och byråkraternas projekt. Det ser vi på beslutens karaktär. Sällan, om inte aldrig, gynnar de folkmajoriteten.
Se på Schengen, se på EMU och den absurda jordbrukspolitiken.
Sveriges anslutning till Schengen, som bygger murar och stänger ute människor i behov av asyl, klubbades igenom utan att majoriteten av svenska folket ens visste om det.
För om svenska folket visste att busschaufförer, färjekonduktörer och flygvärdinnor nu beslutar om flyktingars rätt att söka asyl i Sverige, hade svenska folket varit mot ett inträde.
Om svenska folket visste att en internationell informationsbank, Schengen Information System, nu rymmer uppgifter om människors identitet, som polisen tvingar in från hotell, vandrarhem, campingplatser och småbåtshamnar, hade svenska folket varit mot ett inträde. Folk är inte dumma. Om vi vet att en sak är dålig, verkar vi mot den. Det är logiskt och enkelt.
Men det är just detta det handlar om. Samma sak hände vid folkomröstningen 1994. Vi proppades fulla av EU-positiv propaganda. Vi fick höra att Sverige inte klarade sig utanför, att det var ett fredsprojekt och dylikt.
Anledningen till att jag inte kan komma på fler argument, som Ja-rörelsen använde sig av, är helt enkelt att det inte fanns så många fler.
Det var skrämselpropaganda av hög klass. ”Om vi inte går med kommer Sveriges ekonomi att gå i botten” och ”EU säkrar freden i Europa” var argument, som fyllde ledande tidningars ledarsidor och de bekostade reklamskyltarna vid sidan om våra vägar och på bussarna.
När opinionen svängt begärdes en folkomröstning, och Sverige anslöts till EU efter en svag seger för Ja-sidan.
Det är samma sak med EMU.
Om svenska folket vet att EMU innebär att åtta centralbankschefer, valda av människor som inte är folkvalda i flera led, sitter vid makten i åtta år, utan att kunna avsättas, att dessa åtta har en grundlagsstadgad nyliberalism, som ekonomisk politik att gå efter, att de enligt lag inte får lyssna på folkvalda politiker eller sociala rörelser, kommer svenska folket att rösta nej till ett inträde i den monetära unionen. Om svenska folket vet att EMU innebär ett alldeles för stort valutaområde, där en och samma gemensamma ekonomiska politik får förödande konsekvenser som massarbetslöshet, lågkonjunktur, lönesänkningar eller EU-skatt, kommer det svenska folket att rösta nej till ett inträde i den monetära europeiska unionen.
Men det växer ett motstånd. Människor, som tröttnat på EU:s odemokratiska struktur och osakliga argument för självexistens, söker sig från hela Europa till Göteborg, för att den 15 och 16 juni höja rösten.
De har tröttnat på att tyst se på när toppolitiker och byråkrater tar ifrån oss det viktigaste vi har
– demokratin och välfärden!