Lösningen: Sluta sälja nya bensindrivna bilar
Debattören: Då kommer mina grannar i glesbygden att kunna börja välja elbil på begagnatmarknaden
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2019-05-13
DEBATT. Om vi vill ställa om transportsektorn borde vi rikta in oss på nybilsförsäljningen snarare än bränslet.
Jag är en person med en fot i varje läger när det blåser upp till Bensinskatteuppror 2.0. Å ena sidan en stockholmare som bygger internetföretag och ägnar min tid åt att fundera på – och skriva om – hur teknisk utveckling och artificiell intelligens påverkar samhället. Jag anser att klimatfrågan bör vara en överordnad prioritet och lider därför av både flygskam och proteinskiftesångest. Till råga på allt kör jag Tesla.
Ni ser, många markörer som är som ett rött skynke för deltagarna i upproret. Jag verkar passa bättre in i Bensinskatteupproret 3.0, en ännu nyare Facebookgrupp med motsatt invändning mot bensinpriset: det borde vara högre.
Men jag står också med en fot i det andra lägret. Sedan fem år bor jag större delen av min tid i ett litet samhälle vid namn Fellingsbro precis där Mälardalen övergår i Bergslagen. Här är 1 maj synonymt med Motordagen och mina vänner är helt beroende av sina bilar. Sedan jag flyttade hit är jag det med.
Som elbilsägare i denna omgivning får man slå hål på många myter. Nej, räckvidden är inget problem, inte ens på vintern. Nej, vi behöver inte köpa polsk kolel om alla kör elbil. Nej, mineralerna till batteriet borde inte grävas upp av barn i Kongo. Men mineralerna är en biprodukt i koppargruvor som vi alla handlat av i decennier, så kasta inte sten i glashus.
Mina grannar och folk i alla andra Fellingsbro runt om i Sverige, har dock inget alternativ till att knyta näven i fickan när de står vid pumpen. De flesta av medlemmarna i Bensinskatteupproret 2.0 har inte möjlighet att köpa en ny bil och på begagnatmarknaden är elbilsutbudet obefintligt. De få som blir tillgängliga exporteras till Norge eftersom de norska subventionerna (momsfrihet) gör att man får mer betalt där.
Nu är vi något på spåren. Bilar har i genomsnitt en livslängd på 17 år och ungefär 20 000 mil. Trots höjt bränslepris kommer de flesta bilar att rulla ungefär så många mil innan de skrotas. Om styrmedlet vi väljer att skruva upp är skatt på bränslet, hamnar notan till stor del hos låginkomsttagare i glesbygd som ändå inte har någon möjlighet att ändra sitt beteende.
Det är därför den akuta åtgärden borde vara att se till att sluta sälja nya bilar med förbränningsmotor. 95 procent av bilarna som säljs har fortfarande en förbränningsmotor som kommer elda olja i 17 år. Och till skillnad från litrarna i pumpen i Fellingsbro, köps nya bilar företrädesvis av välbeställda som skulle kunna välja annorlunda.
Sneglar vi åter på Norge är andelen el av nybilsförsäljningen redan uppe över 40 procent. Sverige ligger förvisso trea i världen, men vi är långt efter med en andel omkring 5 procent.
Hur kan det komma sig? Jo, Norge har kraftiga CO2-avgifter vid inköp och har slopat momsen på elbilar. Det är i samma anda som vårt eget bonus/malus, men det har varit på plats under längre tid, är mer ambitiöst och riktar in sig på prislappen vid köpet.
I Sverige kostar en ny Volvo V60 (diesel) ungefär 320 000 kronor och en Tesla Model 3 (el) cirka 480 000 kronor (efter miljöbonus). I Norge är motsvarande priser ungefär 480 000 norska kronor för Volvon och 377 000 för Teslan.
Uppenbarligen fungerar det, och avgifterna som gör skillnad betalas i Norge av de höginkomsttagare som har förmånen att ha råd med en ny bil och alltså kan ändra sitt beteende.
För att få ner utsläppen måste vi sluta sälja nya bilar med förbränningsmotor. Ungefär tre år efter att vi åstadkommit det kommer mina grannar i glesbygden att kunna börja välja elbil på begagnatmarknaden. Och vem vet? Kanske de då byter Facebookgrupp från Bensinskatteupproret 2.0 till 3.0.
Alfred Ruth, författare och entreprenör
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.