Jag skäms när TV4 normaliserar rasism

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2015-08-18 | Publicerad 2015-07-15

Adam Tensta: Trots all kritik som bokningen i "Nyhetsmorgon" väckte har kanalen inte bett om ursäkt

Hur får Sverige mig att känna?

Jag tänker på frågan som jag precis har skrivit ner på det nästan tomma arket framför mig. Jag känner många saker, många är varandras motsatser. Jag känner en stolthet, jag känner en skam, jag känner lycka över landet jag bor i, men jag känner också en stor sorg. Jag håller mig kvar i skammen ett tag och känner efter.

Min magkänsla får mig att skaka på huvudet, men denna skam är inte min. Ni äger den, som individer och som individer i en struktur som är byggd för vita svenskar. Det är så klart nära till hands att ta TV4 som ett exempel.

Fanna Ndow Norrby, skribent och medarbetare på sajten Politism skriver, den 28 maj i år, en artikel som problematiserar att TV4 bokade in youtubeprofilen Louise Andersson Bodin, för att träna Peter Jihdes rumpa i "Nyhetsmorgon". En person som tidigare har uttalat sig rasistiskt och kränkande på sin Youtube-kanal.

Man kan ju tänka sig att reaktionerna till denna bokning skulle skapa mycket uppståndelse, då TV4 länge har jobbat under parollen Nollrasism. Och det gjorde den också, i alla fall ett kort tag, innan TV4-gruppens tittarservice hann stänga ner kommentarsfältet, en sedan tidigare beprövad metod kallad censur.

Jag vill här i all enkelhet tydliggöra hur detta kan får mig att känna: diskriminerad, censurerad, förbisedd och frustrerad.

Med denna vetskap i bagaget kan man nu ställa sig frågan, vad kan jag göra med denna information?

Problemet blir här att majoriteten av svenskarna inte kan relatera till denna typ av diskriminering. Säkert för att dom själva inte har upplevt den, eller för att dom faktiskt inte vet att den existerar. Det blir därför svårt att relatera till problemet. Och just detta faktum, att en grupp personer inte kan relatera till vad som drabbar andra, är djupt problematiskt. Många av oss känner igen känslan att tillskrivas icke väsentliga attribut som ”arg” eller ”känslig” när man lyfter fram sina upplevelser kring rasism och diskriminering. En reaktion som självfallet spär på känslan av att inte tas på allvar.

Det är nu jag googlar på artiklar om tillfällen då TV4 har gått ut med offentliga ursäkter. Dom har, som sig bör, bett om ursäkt för opassande reklamavbrott, för sändningsfel, för ljudproblem och för felaktig behandling av fiskar och så vidare. Dock inte för bokningen Louise Andersson Bodin.

Normaliserandet av rasism har ju sedan länge fått bästa sändningstid. Men jag vill ta tillfället i akt och meddela TV4-gruppen och högsta ansvariga att denna ”incident” inte är glömd. Vi ser er! Vi är fortfarande många som vars rättigheter blir förbisedda var och varannan dag, inte bara av er men också utav andra aktörer som polisen, bostadsrättsföreningar, stadsdelsförvaltningar, för att nämna några.

Ibland tänker jag på hur mycket ni hade fått höra om fler personer med min hudton hade fått uttrycka sig i de sammanhang jag får. Ni hade fått höra historier om hur illa människor har blivit behandlade varje dag. Historier som i dag nonchaleras för att dom inte är tillräckligt relevanta för vad ni tror är er publik, eftersom historierna inte kommer från vita.

Du som läser detta, måste lära dig att acceptera att andra personer inte har samma upplevelser eller förutsättningar som du, speciellt dom personer som tillhör minoriteter runt om i Sverige. Dom som knappt har någon representation i era styrelser, era fikarum eller i er yrkeskår.

Vi finns, vi ser och vi känner. Jag vet, det är en främmande tanke för er. Men så är det, vi finns, vi ser och vi känner.

Adam Taal