Så ska lönelyftet gå till rätt lärare
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2016-02-11
Helene Hellmark Knutsson: Pengarna får inte användas för nyrekryteringar
DEBATT. Nu har regeringen tagit beslut om lärarlönelyftsatsningen, 3 miljarder på årsbasis beräknas ge omkring 60 000 lärare höjd lön.
Svensk skola står inför stora utmaningar där skickliga och engagerade lärare är en nyckel för att vända utvecklingen. Samtidigt anser endast fem procent av Sveriges lärare att läraryrket har hög status och bara varannan lärare skulle välja samma yrke igen.
Lärarnas löneutveckling är också svag jämfört med OECD-snittet för jämförbara yrkesgrupper.
I internationella jämförelser har vi sett sjunkande kunskapsresultat bland svenska 15-åringar. Den senaste PISA-undersökningen visade att kunskaperna i matematik, läsförståelse och naturvetenskap fortsatte att försämras och svenska elever presterade under OECD-genomsnittet. I sin slutrapport om svensk skola har OECD lyft att läraryrkets attraktivitet behöver höjas och att en ökning av lärarnas löner är en viktig del.
Sedan dag ett har regeringen därför arbetat för att stärka läraryrkets attraktivitet och för att få fler att vilja läsa till lärare.
Under våren 2015 hade jag möten med arbetsgivarorganisationerna inom skolan och med lärarfacken om hur vi kan åstadkomma en sådan förändring. I samtalen har det varit viktigt att utarbeta en modell för en satsning på höjda lärarlöner som parterna står bakom, samtidigt som det ska kunna gå att följa och styra de statliga medlen.
Samtalen har gett resultat och i dag kan regeringen fatta beslut om att investera 3 miljarder på årsbasis till höjda lärarlöner genom Lärarlönelyftet för att vända kunskapsresultaten i skolan.
Det genomsnittliga lönepåslaget för en lärare genom Lärarlönelyftet kommer vara ett intervall på mellan 2 500 och 3 500 kronor.
En viktig nyhet i den färdiga modellen är att lärarlönelyftet inte ska gå att använda för nyrekryteringar. Lärarlönelyftet innebär att medel tillförs för att skolhuvudmännen ska höja lönerna för lärare som utvecklat undervisningen på egen hand eller tillsammans med kolleger och på så sätt förbättrat elevernas studieresultat eller måluppfyllelsen i förskolan.
De som kommer i fråga för en lönehöjning ska få en långsiktig höjning av lönen utöver den vanliga lönerevisionen. Därmed är satsningen inte en inblandning i den ordinarie lönesättningen och en given utgångspunkt för regeringen har varit att svensk lönebildning ska skötas av de förhandlande parterna på arbetsmarknaden.
Det är viktigt att lönesatsningen stärker skolan så att kunskapsresultaten förbättras samtidigt som den bidrar till att öka läraryrkets attraktivitet. Ett fokus i satsningen ligger på höjd lön för legitimerade lärare som finns i grund- och gymnasieskolan. Skälet till det är de stora utmaningar som skolan står inför.
Satsningen ska även fungera bra lokalt och accepteras väl av dem som faktiskt ska implementera den. Kriterierna har därför tagits fram gemensamt av parterna i samband med dialogen inför satsningen.
Regeringen har också som avsikt att se till att det sker en noggrann utvärdering av hur Lärarlönelyftet verkställs, fungerar och hanteras.
Medan regeringen investerar i skolan och på höjda lärarlöner föreslår Moderaterna på sitt håll att skära ned utbildningsbudgeten med 3,2 miljarder jämfört med regeringen. Bland annat ser de inte behov av att investera i lärarlöner. Det är inte rätt väg framåt när lärarna är nyckeln för att vända utvecklingen i skolan.
Med lärarlönelyftet gör regeringen en stor insats för att öka läraryrkets attraktivet så att vi kan få fler lärare. Det är en investering som är helt nödvändig för den svenska skolans framtid.
Helene Hellmark Knutsson
Minister för högre utbildning och forskning
Häng med i debatten – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.