Skurkföretag har ingen plats här i vårt land

Nordmark och Damberg: I Sverige ska svenska villkor och löner gälla

Publicerad:
Uppdaterad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Skurkföretag som utnyttjar människor och snedvrider konkurrensen har ingen plats på den svenska arbetsmarknaden, skriver Eva Nordmark och Mikael Damberg.
Foto: TT, Kristian Pohl
Skurkföretag som utnyttjar människor och snedvrider konkurrensen har ingen plats på den svenska arbetsmarknaden, skriver Eva Nordmark och Mikael Damberg.

DEBATT. Det ska aldrig löna sig att begå brott eller skaffa sig konkurrensfördelar genom att försumma de anställdas rätt till en trygg arbetsmiljö. Samhällets syn på företag som slarvar med de anställdas arbetsmiljö måste fortsatt vara kompromisslös.

Regeringen kommer att med kraft agera mot skurkföretag som utnyttjar människor och snedvrider konkurrensen.

Natten till den 23 oktober hittades 39 människor döda i en frysbil utanför ett industriområde i London. De 31 männen och åtta kvinnorna hade gjort den långa resan från Vietnam till Storbritannien i tron på människosmugglarnas fagra löften om löner och arbetsvillkor i nivå med den europeiska arbetsmarknaden.

Verkligheten för dem som överlevt liknande resor är dock en helt annan. I olika reportage beskrivs hur migranter med motsvarande bakgrund idag arbetar i nagelsalonger eller restauranger med slavliknande arbetskontrakt och löner som motsvarar en bråkdel av det som anses vara en skälig inkomst.

Fusk och brottslighet i arbetslivet har blivit ett allt större problem. Inte bara i Storbritannien, utan i de flesta europeiska länder och även här hemma i Sverige. Författaren och journalisten Elinor Torp skriver i sin nyutgivna bok ”Vi, skuggorna” om hur oseriösa arbetsgivare i Sverige lurat anställda på lön motsvarande hundratals arbetstimmar.

Om arbetare som bor i chefens kalla källarplan och dessutom betalar ockerhyror. Byggarbetare som fått allvarliga skador men där arbetsgivaren varit mer mån om att sopa undan spåren efter olyckan än att hjälpa personen som fallit från byggställningen. Om seriösa småföretagare som pressas till randen av konkurs av oseriösa aktörer.

Det här är en skrämmande verklighetsbild som kräver att regeringen, den offentliga sektorn, arbetsgivare och arbetstagare går samman och tillsammans agerar.

Regeringen har under den senaste mandatperioden vidtagit ett antal åtgärder för att bekämpa den arbetslivskriminalitet och osunda konkurrens som ofta finansierar grov organiserad brottslighet i Sverige. Polisen har fått större befogenheter att kontrollera arbetsgivare i branscher där problemen med illegal arbetskraft är stora.

Ett nytt brott, människoexploatering, har införts i brottsbalken för att stärka det straffrättsliga skyddet mot exploatering av personer i arbete. Åtta myndigheter, däribland Polisen och Skatteverket, har fått ett regeringsuppdrag att arbeta tillsammans med kontroller mot osund konkurrens.

Detta myndighetsgemensamma arbete utgör en viktig del i arbetet med att bekämpa den grova organiserade brottsligheten.

Fack och arbetsgivare har en särskilt viktig roll i arbetet med att skapa en mer sund konkurrens. Sveriges Byggindustrier och Byggnads har tilldelats statsbidrag och dragit igång ett gemensamt arbete där de tillsammans med andra aktörer runt om i landet arbetar för att öka kunskapen och stävja den osunda konkurrensen inom byggbranschen.

Den regionala skyddsombudsverksamheten och gemensamma utbildningsinsatser är några andra viktiga insatser som parterna på arbetsmarknaden gör för att motverka osund konkurrens och arbetslivskriminalitet.

Det är dock uppenbart att fortsatt arbete krävs. Regeringen och myndigheterna arbetar med ett antal åtgärder och förslag.

Det handlar om utökade resurser i nästa års budget till Arbetsmiljöverket för fler arbetsmiljöinspektioner. Det fortsatta arbetet mot osund konkurrens där vi ser att allt fler myndighetsgemensamma kontroller genomförs.

Regeringen har gett ett uppdrag till Arbetsförmedlingen att ta fram och arbeta med en handlingsplan för att motverka felaktiga utbetalningar och fusk med subventionerade anställningar. Även samrådet mellan Arbetsförmedlingen och parterna måste fungera för att förhindra att subventionerade anställningar utnyttjas av oseriösa aktörer.

Utöver detta har regeringen tagit beslut om höjd företagsbot. Vilket innebär att maxbeloppet för företagsboten höjs från årsskiftet, från dagens tio miljoner kronor till 500 miljoner kronor, i syfte att skärpa påföljderna för större företag som befinns skyldiga till särskilt klandervärd brottslighet, som exempelvis allvarliga arbetsmiljöbrott.

Svenska villkor och löner ska gälla i Sverige. Skurkföretag som utnyttjar människor och snedvrider konkurrensen har ingen plats på den svenska arbetsmarknaden.


Eva Nordmark, arbetsmarknadsminister (S)
Mikael Damberg, inrikesminister (S)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs fler artiklar i ämnet här

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.

Publicerad:

LÄS VIDARE