Kortare häktningstid gör fler unga kriminella
Replik från åklagare om regeringens åtgärder mot kriminella gäng
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2020-06-17
Samtidigt vill regeringen driva igenom ett lagförslag om att införa en tremånadersgräns vid häktning av personer under 18 år, något som största sannolikhet skulle få till följd att många fler ungdomar skulle hamna i tung kriminalitet.
Att äldre kriminella använder sig av ungdomar för att begå grova brott är ett stort problem och vi som arbetar med dessa brott ser detta som ett återkommande mönster. Redan med dagens lagstiftning är det svårt att komma åt denna problematik. Ribban för att häkta en person under 18 år ligger mycket högt och straffen som döms ut är låga.
Luttrade kriminella personer är väl medvetna om detta, vilket gör att det är lätt att se det som ett attraktivt alternativ att rekrytera ungdomar till sin verksamhet.
Vi ser till och med föräldrar och äldre syskon som använder sig av familjens yngsta medlemmar för att förvara tunga vapen eller transportera stora partier med narkotika. För de rekryterade ungdomarna innebär detta att de leds rakt in i en socialt destruktiv miljö med drogmissbruk och ett liv som handlar om att skjuta eller skjutas.
Genom att införa en tremånadersgräns vill regeringen nu göra det ännu svårare att häkta ungdomar. Det bakomliggande motivet till lagförslaget är självklart gott – att förkorta och mildra den påfrestning det innebär för en ung person att sitta frihetsberövad.
Konsekvenserna av om lagen går igenom kommer dock att bli förödande för många ungdomar. Rekryteringen till de kriminella gängen kommer att öka och ungdomar kommer att läras upp i hur de ska obstruera utredningen så att den drar ut på tiden så att häktningen till slut måste hävas. På fri fot kommer de sedan att ha alla möjligheter att påverka vittnen och målsäganden eller prata sig samman med medmisstänkta på ett sätt så att det blir oerhört mycket svårare att nå en fällande dom.
Självklart är det angeläget att korta ner häktningstiderna men det får inte ske på ett sätt så att många grova brott i princip blir straffria för ungdomar. I stället bör man identifiera flaskhalsarna i utredningsverksamheten – främst köerna hos Nationellt forensiskt center och polisens it-analytiker – och tillskjuta resurser dit.
Det bör också göras en översyn av rättegångsbalken så att större vikt läggs vid uppgifter som förhörspersoner lämnar under förundersökningen. På så sätt kan man både korta ner häktningstiderna och öka uppklarningsprocenten för många brott.
För ungdomarnas skull – tänk om angående den föreslagna tidsgränsen för häktning!
Paulina Brandberg, senior åklagare vid Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.