Ta inte mer pengar från skötsamma kommuner
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2015-06-18
Skattebetalarnas förening: Rimligt ställa krav i det kommunala utjämningssystemet
Det finns tyvärr ingen gräns för hur mycket den nuvarande regeringen vill höja skatterna. Är det inte bensinskatten så är det den statliga inkomstskatten. Är det inte skatten på arbete så är det skatten på våra besparingar på ISK-konton. Och är det inte någon av de gamla skatterna så är det helt nya skatter som ska införas. För bara ett par veckor sedan föreslogs både punktskatt på fet mat och energiskatt på tidigare skattebefriad solkraft.
Allt detta sker mot bättre vetande. I regeringens första budgetproposition skrev den själv ”De skatteförslag som lämnas och aviseras i denna proposition kommer att bidra till att sysselsättningen och BNP dämpas något.”
Det är ord som är värda att suga lite extra på. Skatteförslagen dämpar alltså sysselsättningen. Det betyder i klartext att jobben blir färre och att fler måste leva på bidrag. Skatteförslagen dämpar BNP. Det betyder att Sverige blir relativt sett fattigare och att det blir svårare att avsätta resurser till välfärdsreformer.
Men högre skatter är bara ett sätt att förstöra drivkrafter och framtida välfärd. Ett annat är att uppmuntra slösaktigt beteende med våra skattepengar, ineffektivitet och politiker som vill leka riskkapitalister. Regeringens förslag om förändringar i det kommunala utjämningssystemet får tyvärr just den effekten.
Kommuner som är skötsamma, som vårdar skattebetalarnas pengar och som klarar av att få plus och minus att gå ihop, ska enligt förslaget betala ytterligare en miljard kronor till mindre skötsamma kommuner. För den som bor i Täby motsvarar detta bistånd 8 000 kronor per år. För den som är bosatt i Nacka handlar det om 2 700 kronor medan befolkningen i Lomma får betala 2 200 kronor.
Totalt handlar det om tolv kommuner som ska tvingas betala ytterligare 95 miljoner kronor till exempelvis Göteborg och Malmö – två kommuner som främst förknippas med mutskandaler, misslyckade investeringar och otaliga exempel på uppenbart slöseri med skattepengar.
Naturligtvis finns det goda argument för någon form av utjämning av strukturella kostnadsskillnader mellan kommuner. Att exempelvis kompensera för både urbanisering och en åldrande befolkning är rimligt. Men varken Göteborg eller Malmö lever upp till dessa kriterier. Och innan kommuner får bistånd från andra kommuner bör krav kunna ställas.
Är det exempelvis rimligt att skattekronor från Stockholm ska gå till Smedjebackens kommun i Dalarna, när kommunen spenderar nio miljoner kronor för att värma upp en sjö och på så sätt förlänga badsäsongen? Eller ska Örnsköldsvik vara nettomottagare när kommunen var en av tre som slösade bort en halv miljard kronor på att odla sockerrör i Tanzania?
Nej, regeringen borde låt bli att ta mer pengar från skötsamma kommuner. De bidrar redan tyvärr till att finansiera sockerrörsodlingar och uppvärmda sjöar och andra misslyckade projekt i de ”fattiga” kommunerna.
En bättre idé är att ser över hur kommuner runt om i landet använder sina resurser och att utforma ett regelverk där krav på hushållning av skattemedel ställs innan de kommunala biståndspengarna trillar in.
Joacim Olsson,
vd, Skattebetalarnas förening