Friluftsliv får inte bli något bara för eliten

Friluftsfrämjandet: Sitt inte still – nu måste trenden brytas, politiker

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2023-09-07

helskärm

DEBATT. Få fritidsaktiviteter har så hög status som friluftsliv. På sociala medier har vi i sommar sett statsminister Ulf Kristersson (M) fjällvandra och partiledare Magdalena Andersson (S) klättra. Andra politikers flöden fylls av skidåkning eller korvgrillning med barnen.

På dejtingappar anges ofta friluftsliv som det stora fritidsintresset. Att paddla, åka skidor eller vandra skänker många människor ökad livsglädje.

Samtidigt har vi i sommar sett en debatt där människor som för första gången vill prova på fjällvandring hånas för sin okunskap, och det ökande friluftsintresset har beskrivits som medelklassens nya form av självförverkligande.  

Att friluftslivet ger människor ökad livskvalité, får allt starkare stöd i forskningen. Fysisk rörelse och naturupplevelser minskar stress, ökar välbefinnandet och kan motverka psykisk ohälsa.

Då är det problematiskt om friluftslivet uppfattas som elitistiskt och endast tillgängligt för den som redan vet hur man klär sig inför fjällturen, kan laga mat utomhus eller är van att tälta. Det riskerar att skapa ett gap mellan de som ser naturupplevelser som en självklar del av livet, och de som aldrig får chans att prova.

Sverige är ett av de länder där befolkningen är mest stillasittande. Vi tillbringar 70 procent av vår vakna tid sittande eller liggande. Nio av tio 15-åriga flickor rör sig mindre än rekommendationen om en timme fysisk aktivitet om dagen.

Och det ser inte bättre ut vad gäller utevistelser. För 20 år sedan var åtta av tio barn ofta ute i naturen, år 2019 hade den siffran sjunkit till fem av tio. De stora skillnaderna i människors utevistelser riskerar att göra friluftslivet exklusivt och elitistiskt.

Att vända denna utveckling är nödvändigt för att undvika växande folkhälsoproblem.

Gymmet och fotbollsplanen tilltalar inte alla. En vandring, paddling eller cykeltur, aktiviteter som du kan börja med när som helst i livet, är många gånger ett bra alternativ för den som vill röra sig utan speglar eller avbytarbänkar. 

Men trots att det organiserade friluftslivet har närmare två miljoner medlemmar, ungefär hälften så många som idrottsrörelsen, får friluftslivet bara motsvarande fem procent av det statliga anslag som ges till idrottsrörelsen. Och trots all kunskap om friluftslivets positiva samhällseffekter har inget parti ännu en samlad friluftspolitik, liknande den som alla partier har på idrottsområdet.

Så här kan vi inte ha det. Därför uppmanar vi nu politiker till följande:

• Säkerställ att alla barn får tillgång till friluftsliv i skolan. Bara hälften av landets skolelever får den friluftsundervisning de har rätt till. Av riksdagens tio friluftspolitiska mål är det just målet ”Ett rikt friluftsliv i skolan” som utvecklas sämst. Alla barn – inte bara de som växer upp med friluftsintresserade föräldrar – borde i skolan få chansen att skaffa sig en livslång och lustfylld relation till rörelse i naturen. 
• Inför friluftsliv i arbetet med psykisk hälsa. Friluftsfrämjandets samarbetar sedan många år med socialpsykiatrin i Skåne. En metod där människor som drabbats av allvarlig psykisk ohälsa kan hitta livsglädjen genom friluftsliv. Låt det bli en modell över hela landet.
• Tillgängliggör den tätortsnära naturen. Det är inte den storslagna fjällvandringen som är den viktigaste folkhälsoinsatsen, utan det vardagsnära friluftslivet. Att regeringen strypt anslagen till naturvård rimmar illa med ambitionen att stärka folkhälsan. Återställ naturvårdsanslaget så att naturreservat och friluftsområden kan underhållas och utvecklas i hela landet.
• Öka stödet till friluftslivsorganisationerna. Nyligen föreslog regeringens kommitté för ökad fysisk aktivitet en fördubbling av stödet till friluftslivet. Med ett sådant tillskott skulle vi kunna inspirera fler att upptäcka välbefinnandet som kommer med att röra sig i naturen.

Genom en samlad och offensiv friluftspolitik kan vi få bryta trenden med stillasittande och därigenom förbättra folkhälsan.

Inför den kommande höstbudgeten har regeringen chansen. Ta den och låt fler upptäcka det våra partiledare har njutit av i sommar!

Kristina Ljungros, generalsekreterare Friluftsfrämjandet
Erik Lundvik, ordförande, Friluftsfrämjandet

Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.