Luftföroreningar tar liv – skärp reglerna
Debattörerna: När 7 000 svenskar dör i förtid måste Sverige driva på i EU
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2023-06-19
DEBATT. Just nu pågår en process i EU där direktivet som styr kraven på luft ses över.
Sverige behöver driva på för ett direktiv i linje med WHO:s rekommendationer utan irrelevanta undantag. Trots att luften i Sverige och övriga Europa förbättrats, bidrar den fortfarande årligen till förtida död hos upp till 7 000 svenskar och drygt 400 000 européer.
Många liv kan räddas om det nya direktivet skärps. I slutet av juni träffas EU:s miljöministrar för att förhandla EU:s nya luftkvalitetsdirektiv. EU-kommissionen föreslår skärpningar, men de räcker inte för att skydda hälsan.
Samhällskostnaderna för förorenad luft är mycket stora. Bara i Sverige uppgår den till 168 miljarder kronor varje år för hälsoeffekter. Om man lägger till påverkan på ekosystem och jordbruk blir kostnaden enorm.
Konsekvenser av smutsig luft drabbar alla. Luftföroreningar ökar risk för hjärt-kärlsjukdom, KOL och astma. Kroniskt sjuka kan bli sämre. Även lungcancer, demens och typ 2-diabetes kan kopplas till luftföroreningar vid de nivåer som är aktuella i svenska tätorter.
Barn drabbas värst av förorenad luft eftersom de riskerar få kroniskt nedsatt lungfunktion som kan ge lungsjukdomar i vuxen ålder.
Men det finns hopp. En ny svensk studie visar att risken för nedsatt lungfunktion hos barn minskade med 20 procent vid bättre luftkvalitet. Ju större minskning av luftföroreningar, desto bättre lungfunktion.
Världshälsoorganisationen (WHO) har sammanställt ny kunskap om hälsoeffekter av luftföroreningar som visar på större risker än som tidigare varit känt, även vid låga halter. Därför rekommenderar WHO skärpta gräns- och riktvärden för luft.
Men förslagen räcker inte för att nå en god luftkvalitet som skyddar hälsan. De ifrågasätts också aktivt av parter med ekonomiska intressen av att behålla status quo.
Gränsvärdena som nu föreslås av EU ligger långt över WHO:s nya riktvärden och kryphål ger för generösa möjligheter till uppskov och undantag. Ambitionen att nå WHO:s rekommendationer för luft först 2050 innebär i praktiken att lämna problemet till nästa generation.
Utöver dessa övergripande förbättringar, behöver direktivet skärpas för:
- Implementering av WHO:s riktvärden till 2030 som är särskilt viktig för små partiklar (PM2.5), där risk finns för allvarliga hälsoeffekter redan vid mycket låga halter, men även för kvävedioxid.
- Kraven på ozon. Marknära ozon bidrar till ökad dödlighet och påverkar lungfunktionen påtagligt, särskilt hos personer med luftvägssjukdomar. Föreslagna målvärden kommer inte ge ett verksamt skydd. Utsläpp som bidrar till höga ozonhalter sker ofta långt bort.
- Luftmätningar. De glesa mätningar som föreslås av ultrafina partiklar och sot räcker inte. Mer frekventa mätningar av fler föroreningar krävs, bland annat där utsatta eller känsliga grupper som barn vistas. Kriterier för placering av provtagningsställen bör inkludera bostäder, förskolor och skolor, sjukhus och äldreboenden utsatta för luftföroreningar.
- Information om luftkvalitet till invånarna. Måttet Air quality index är ett steg i rätt riktning, men är fortfarande vagt, behöver samordnas med befintliga informationskrav och baseras på WHO:s aktuella råd. Information till befolkningen bör omfatta även små partiklar och kvävedioxider, för att skydda särskilt utsatta grupper.
Sverige påverkas av luften även i andra länder. Uppåt 90 procent av den dåliga luften kan komma från övriga Europa i södra Sverige.
Därför är EU:s luftdirektiv viktigt även för oss. Åtgärder för bättre luft som utfasning av fossila bränslen bidrar även till positiva klimateffekter.
Vi ber er i Sveriges regering med miljöminister Romina Pourmokhtari och socialminister Jakob Forssmed, liksom ansvariga EU-parlamentariker, att ta frågan på stort allvar, driva på i rätt riktning och ta itu med ojämlikhet i hälsa.
Bördan och kostnaderna för sjukvården behöver minska, men framför allt behöver vi säkra allas rätt att andas frisk luft. Det är dags att undvika onödigt lidande och förtida död på grund av luftföroreningar!
Mikaela Odemyr, ordförande Astma- och allergiförbundet
Susanne Rosén, vice ordförande Astma- och allergiförbundets forskningsfond
Kristina Sparreljung, generalsekreterare Hjärt-lungfonden,
Anders Åkesson, ordförande Riksförbundet Hjärtlung,
Forskare vid Karolinska Institutet, Stockholm:
Maria Albin, professor, Institutet för miljömedicin
Olena Gruzieva, docent, Institutet för miljömedicin
Göran Pershagen, professor Institutet för miljömedicin
Tom Bellander, professor Institutet för miljömedicin
Petter Ljungman, överläkare, docent Institutet för miljömedicin
Anne-Sophie Merritt, Med Dr, Institutet för miljömedicin och Centrum för arbets- och miljömedicin, Region Stockholm
Inger Kull, professor, Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset
Forskare vid Göteborgs Universitet:
Leo Stockfelt, specialistläkare, docent, avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa
Kristina Jacobsson, specialistläkare, professor, avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa
Forskare vid Lunds Universitet:
Anna Oudin, docent, Epidemiology for health och Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet
Emilie Stroh, forskare, avdelningen för arbets- och miljömedicin
Ebba Malmquist, docent, avdelningen för arbets- och miljömedicin
Forskare vid Umeå Universitet:
Bertil Forsberg, professor, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin
Johan N Sommar, docent, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin
Anders Blomberg, specialistläkare och professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin
Uppsala Universitet:
Magnus Svartengren, professor vid Institutionen för medicinska vetenskaper arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset
Medicinska professionsföreningar:
Erik Melén, professor, vice ordförande, Svensk förening för allergologi
Tobias Alfvén, professor och barnläkare, ordförande Svenska läkaresällskapet
Anna-Carin Olin, professor, ordförande Arbets- och miljömedicinska sektionen, Svenska läkaresällskapet
Jonas Oldgren, professor, ordförande Svensk kardiologförening
Magnus Ekström, vetenskaplig sekreterare, överläkare och lektor Svensk lungmedicinsk förening
Ulrika Ådén, professor och överläkare, ordförande Svenska barnläkarföreningen
Emma Goksör, docent, ordförande Delföreningen för allergi och lungmedicin, Svenska barnläkarföreningen
Therese Sterner, Med dr och lektor, ordförande Astma- och allergi- och KOL-sjuksköterskeföreningen
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.