Lägre skatter gör tryggheten större
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2013-09-11 | Publicerad 2013-09-06
Skattebetalarnas förening: Fler kan spara mer – det är också välfärd
Alliansen planerar nya skattesänkningar, framför allt för vanliga arbetstagare. På vänsterkanten är upprördheten stor. Aftonbladets ledarredaktion startar namninsamling. Göran Greider och Jan Guillou ryter. Ve och fasa. Välfärden raseras. Vård, skola och omsorg utarmas. Framtiden är hotad.
Klagokören känns igen. Likadant lät det när fastighetsskatten skulle reformeras. Fast då var det barnbidragen som enligt skattens anhängare skulle få stryka på foten.
Och likadant lät det när jobbskatteavdrag ett, två, tre och fyra infördes. Skattesänkningarna skulle försämra våra gemensamt fin-ansierade välfärdstjänster.
Men hur har utfallet blivit?
Barnbidragen är kvar. Vård, skola och omsorg får lika mycket resurser som år 2005 - ungefär 16 procent av BNP. Och vi upplever att vi får mer för de skatter som vi betalar. Svenskt Kvalitetsindex mäter regelbundet denna upp- levelse. Enligt dem är vi i dag mer nöjda med skolan, hemtjänsten, sjukvården och äldreboenden, än vad vi var i mitten av 00-talet. Kärnan av den offentligt finansierade välfärden har alltså utvecklats i rätt riktning.
Så den främsta effekten av de senaste sju årens skattesänkningar är inte raserad välfärd, som det påstås. Lägre skatter har i stället fått två andra effekter. Den ena brukar lyftas fram av regeringens företrädare, att fler är sysselsatta och betalar skatt i stället för att leva på bidrag.
Men lika viktigt är att den privata välfärden har förbättrats. Helt vanliga familjer har fått ökad disponibel inkomst. Allt fler kan lägga undan en slant varje månad.
När bilen går sönder eller visdomstanden måste dras ut eller något annat oförutsett inträffar, så har fler en egen trygghet i form av några tusenlappar på bankkontot. Då behövs inte sms-lånet eller det djupa bugandet för banktjänstemannen.
För Aftonbladets ledarredaktion, Greider, Guillou och deras meningsfränder på vänsterkanten är denna trygghet - lite pengar på bankkontot - negativt laddad. När vanligt folk får möjlighet att bygga upp ett kapital minskar nämligen beroendet av stöd, bidrag och goda givare. Eller annorlunda uttryckt: när arbetarklassen får behålla en större del av sin lön minskar viljan att lyssna på det gamla arbetarpartiets tidigare så framgångs- rika löften om fler skattefinansierade gåvor till folket.
Det är därför skattesänkningarna är så hotfulla. De ger folket frihet, och friheten hotar dem som tidigare har beskurit den.
Av taktiska skäl hör vi därför den socialdemokratiska partiledningen lova att skatterna inte ska höjas för vanligt folk vid ett eventuellt regeringsskifte. Från partiets gräsrötter hör vi den egent- liga uppfattningen.
Och det är här det egentliga slaget om framtiden står. Om Sverige under nästa mandatperiod skulle lämna andraplatsen och i stället få placering tre, fyra eller fem i den internationella ligan över höga skatter, som följd av exempelvis nya jobbskatteavdrag, lägre flyttskatter, sänkt pensionärsskatt eller lägre skatter för entreprenörer så raseras inte heller då vård, skola och omsorg.
Men vi blir tryggare medborgare. Eget kapital är nämligen också välfärd.
Joacim Olsson