Nu kollapsar Bildts skapelse i Bosnien
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2014-02-19
Debattören: Låt landet bli kandidat till EU – och riv upp författningen
Carl Bildts karriär som internationell politiker började i krigsdrabbade Bosnien. Han var ansvarig för att ta fram den bosniska konstitutionen. Kravallerna som skakat Bosnien den senaste veckan är kvittot på att hans skapelse – den bosniska förvaltningen - kollapsat.
Flera hundra personer hade skadats i sammandrabbningar mellan polis och demonstranter, presidentpalatset samt flera regeringsbyggnader är utbrända.
Protesterna visar att bosnierna tappat tilltron till politikerna - och till det politiska systemet som Carl Bildt varit med om att skapa.
Jag tillbringade flera månader i det belägrade Sarajevo de där krigsåren 1992 till 1995. Presidentpalatset fick ta emot många granatsmällar men det brann aldrig upp. Därför kändes det sorgligt att nu se Sarajevoborna själva sätta eld på palatset. Flera värdefulla samlingar som räddades undan kriget förstördes nu i branden.
Bara några kvarter från presidentpalatset ligger hotell Bosna. Jag och ett team från Sveriges Television brukade bo där under kriget. De första veckorna efter Daytonavtalet flyttade även Carl Bildt till hotellet. Han hade förlorat valet hemma i Sverige och var inte längre statsminister. I maj 1995 utnämndes han till EU:s högste fredssamordnare i Bosnien. Medan amerikanerna jobbade med militära frågor skissade Bildt på den nya bosniska konstitutionen.
Inbördeskriget i Bosnien kostade 100 000 människoliv. Hälften av landets fyra miljoner invånare tvingades på flykt – cirka 80 000 kom till Sverige. Folkmord, brott mot mänskligheten, etnisk rensning blev vardagliga begrepp i nyhetsrapporteringen.
Carl Bildts uppdrag blev att ge Bosnien en fungerande författning. Kriget var etniskt och Bildts misstag var att låta den nya konstitutionen bli en spegel av detta.
Landet blev inte en klassisk parlamentarisk demokrati utan ett land där förvaltningen utgår från etnicitet och den territoriella kontroll som uppnåddes under kriget, med etnisk rensning som metod.
Bosnien är i dag i praktiken inte ett land utan två: Republika Srpska med 49 procent av territoriet och den muslimsk-kroatiska federationen med 51 procent. Den centrala regeringen är satt ur spel av de olika etniska grupperna, som söker förverkliga sina mål inom respektive delen av Bosnien.
Medborgarna i Bosnien har inte lika rättigheter i hela landet. Det gör att serberna inte söker sig till federationen medan muslimer eller bosnjaker samt kroater håller sig utanför Republika Srpska.
Nu måste EU kliva in på scenen och skrota den konstitution som Carl Bildt påtvingat Bosnien. Landet borde få en författning som i grunden är en parlamentarisk demokrati men som också garanterar olika etniska gruppers säkerhet – i hela landet.
Vesna Pusic, utrikesminister i Kroatien, föreslår vidare att Bosnien borde ges status som kandidatland, även om landet inte uppfyllt alla krav för det. Ett rimligt undantag att göra anser jag, då det var med Bryssels välsignelse som landet tvingades på den dysfunktionella författning som Carl Bildt förhandlat fram.
Med nuvarande konstitution kommer Bosnien ingenvart. Så länge EU:s militär och polis finns närvarande kommer inte nya etniska konflikter att bryta upp men befolkningen i Bosnien bär på sig en frustration som på sikt är outhärdlig.
Tonchi Percan