Folket vill inte ha marknadshyror
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2016-02-11 | Publicerad 2016-02-09
Hyresgästföreningen: 4 av 10 skulle tvingas byta bostad om förslaget blir verklighet
DEBATT. Att blocköverskridande bostadspolitiska samtal har inletts är bra och något Hyresgästföreningen efterfrågat under lång tid, tillsammans med de andra parterna på bostadsmarknaden.
Samtidigt testas förslag som tidigare ansetts vara omöjliga. Testballonger kallas de i politiska sammanhang. En sådan är förslag om marknadshyror. Med undersökningen vi presenterar i dag kan vi skjuta ner den ballongen.
Vi har med hjälp av Novus undersökt allmänhetens inställning till marknadshyror. Resultatet är tydligt. Endast 15 procent av de tillfrågade anser att marknadshyror är en bra idé. Endast sju procent av landets nästan tre miljoner hyresgäster stödjer idén.
Att hyresgäster är mer kritiska är inte konstigt. De skulle drabbas hårdast av ett sådant politiskt experiment. När vi 2015 granskade hur marknadshyror skulle påverka hyrorna i Stockholms län blev snitthöjningen 40 procent. En sådan höjning skulle få allvarliga effekter för samhälle och för de familjer som drabbas. Andelen hushåll som blir beroende av försörjningsstöd skulle mångdubblas. En marknadshyresreform skulle få allvarliga konsekvenser för tillväxten i service- och handelssektorn.
68 procent av de tillfrågade i vår undersökning skulle tvingas skära ner på konsumtion eller tvingas byta bostad vid en 40-procentig ökning av boendekostnaden. Endast 17 procent av hyresgästerna i undersökningen skulle klara ökningen utan problem. Hela 43 procent skulle tvingas byta bostad.
Hur ska detta hanteras? Ökade bostadsbidrag och stegvist införande av marknadshyror har föreslagits. Men varför ska miljardtals skattekronor föras över till den redan lönsamma fastighetsbranschen för att hyresgäster ska ha råd med hyran? Vem tar hand om kommunernas ökade kostnader för försörjningsstöd? Och vart ska drygt en miljon hyresgäster flytta? Lösningen är mer byggande, inte en gigantisk flyttkarusell.
Ett förslag är att marknadshyror bara införs på nybyggda bostäder. Men i nybyggda hyresbostäder är hyrorna redan på en sådan nivå att de garanterar lönsamhet. I storstadsregionerna nära eller över smärtgränsen för vad ett genomsnittshushåll klarar.
Enbart 18 procent av de som hyr boende i Stockholm i dag klarar inkomstkraven för en nybyggd snittlägenhet förmedlad av bostadsförmedlingen. Sverige behöver mer och billigare boende. Inte högre hyror i ett för litet bestånd. På den ägda marknaden är utbudet också lågt trots fri prissättning.
Frågan om marknadshyror är inte ny. Speciellt vid bristsituationer dyker den upp som en enkel lösning baserad på enkel ekonomisk teori om utbud och efterfrågan. Men teorin håller inte i praktiken. Därför har förslag om marknadshyror aldrig fått gehör i politiken.
Den svenska modellen på hyresmarknaden prövades och utreddes av alliansregeringen. Tillsammans med parterna togs en ny lagstiftning fram som trädde i kraft så sent som 2011. Detta skulle garantera långsiktighet. Förhandlingssystemet kan vässas och parterna har ansvar för mer systematisk hyressättning. Men bristen på hyresrätter med rimliga hyror kan inte lösas med hyressättningen. Parterna kan inte trolla bort hyrskatten – den orättvisa beskattningen av hyresrätter i förhållande till äganderätt och bostadsrätt.
Att tvinga människor från sina hem är inte lösningen. Det skulle förvärra krisen och ge allvarliga sociala problem. I undersökningen säger sju av tio att bostadsfrågan är en sak för politiker och samhällsplanerare, snarare än för den enskilde på en fri marknad. Så, politiker, sätt igång.
Marie Linder
Förbundsordförande Hyresgästföreningen