Sluta att låta våra barn leka ute i trafiken
Debattörerna: Skärp reglerna för A-traktorer och elsparkcyklar
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2021-09-30 | Publicerad 2021-09-28
DEBATT. De senaste månaderna har diskussionerna kring A-traktorerna gått varma. Populariteten har skjutit i höjden.
Antalet ombyggda fordon ökar kraftigt – och så även olyckorna. Tonåringar flyger av flak, krockar och skadas allvarligt.
I trafikkaoset med trimmade A-traktorer och högar med elsparkcyklar är det lätt att glömma bort att Sverige hör till de mest trafiksäkra länderna i världen.
Vi har nollvisionen som ledstjärna för det svenska trafiksäkerhetsarbetet som innebär att ingen ska riskera att dödas eller skadas svårt i trafiken. Det satsas på bättre vägar med mitträcken och ny teknik i säkrare bilar.
Men hur ska vi hantera alla de där andra ”fordonen” som inte riktigt ses som den trafikfara de faktiskt kan vara?
Tar vi verkligen nollvisionen på allvar när till exempel den enda förkunskap som krävs för att få köra en A-traktor är ett AM-kort som innebär några timmars praktisk övning på en moped? Eller när säkerhetskraven när det gäller elsparkcyklar i stort sett är obefintliga?
Inom trafikutbildarbranschen jobbar vi hårt redan som det är med att få mindre trafikmogna 15-åringar som ska ta körkort för moped att på djupet förstå vad trafiksäkerhet innebär. Att det handlar om att förstå riskbenägenhet och konsekvenstänk.
Att dessa ungdomar i stället kan sätta sig bakom ratten i en betydligt tyngre, ombyggd, personbil utan krav på bälte rimmar inte bara illa med Nollvisionen – det går direkt tvärtemot allt vi strävar efter.
Dessutom, vilka förutsättningar har vi utbildare att på kort tid förändra och påverka en ung människa som i tre år lärt sig ett felbeteende, när denne väl vill ha ett personbilskörkort som 18-åring?
Trots att fakta och statistik talar för trafikutbildningens betydelse konstaterar vi dessutom oroat att synen på utbildning har urholkats över tid.
Den tidigare trafikutbildningen i skolan är borta sedan länge. Körkortstagaren vill helst ha så lite utbildning som möjligt innan hen gör riskutbildningen, skriver teoriprov och gör körprov.
Det blir allt vanligare att ta en chans och hoppas att körprovet ska gå bra – vilket statistiken visar att det sällan gör. Och har man en möjlighet att få köra en tung personbil utan krav på bälte på bara ett moppekort – då gör man såklart det.
Inför det fortsatta arbetet mot nollvisionen har regeringen fattat beslut om ett nytt mål, som innebär att antalet omkomna i vägtrafiken inte får överstiga 133 år 2030.
Vi, som företräder en majoritet av landets trafikutbildare, menar att det kommande etappmålet är nåbart men det kräver att vi får möjlighet att utbilda där det behövs utbildning. Vi vill se en anpassning av regelverket till den verklighet vi alla lever i.
Vi vill också att ansvariga politiker tydligt pekar ut riktningen för framtiden, där en kvalitativ körkortsundervisning är en viktig del i den svenska nollvisionsstrategin.
Och framför allt – det är hög tid att sluta låta våra barn leka i trafiken. Det är en grundförutsättning för att vi ska nå de noll döda och svårt skadade i trafiken vi säger oss sträva efter.
Benny Gunnarsson, tf ordförande Sveriges trafikutbildares riksförbund, STR
Erik Risberg, ordförande Sveriges trafikövningsplatser, TÖP
Helen Melchersson, ordförande Skidcar
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.