S lånar idéer från KD men missar poängen

Ebba Busch: Vad menar du med ”samhällsgemenskap”, Magdalena Andersson?

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2023-05-08

Magdalena Andersson, när du nu lånar begrepp från kristdemokratin önskar jag att du använder dem rätt. Gör du det är du även välkommen som medlem i KD, skriver Ebba Busch.

DEBATT. Magdalena Andersson har rätt, Sverige behöver samhällsgemenskap. Just begreppet samhällsgemenskap har varit ett viktigt ledord för Kristdemokraterna sedan partiets begynnelse.

Så vad vill nu Socialdemokraterna med sina fyra nya arbetsgrupper som ska jobba med samhällsgemenskap?

Strax efter att Kristdemokraterna hade bildats bestämdes att partiet skulle ha en egen tidning som fick namnet Samhällsgemenskap.

I första numret kan man läsa: ”Den goda samhällsgemenskapen förverkligas genom att social rättfärdighet och medkänsla får stå som förpliktigande mål för allt samhällsarbete. Så skapas social trygghet för alla. Livet i en god samhällsgemenskap leder ej till individens utplåning. Samhällsgemenskapen förutsätter självständiga och ansvarsmedvetna samhällsmedlemmar. Livet i en god samhällsgemenskap ger därför rika möjligheter till personlighetsutveckling, då en sådan främjas genom självuppoffrande arbete för andras väl.”

Här syns kristdemokratins kärna och drivkraft, något som jag nyligen sammanfattade inför 1 200 kristdemokrater med orden: Kärleken till andra.

Den kristdemokratiska samhällsgemenskapen utgår från den enskilda människan och de naturliga gemenskaper som utgör samhället; familjer, församlingar, föreningar, förbund och företag av olika slag.

Men vad utgör samhället i en socialdemokratisk kontext? Alltför ofta används samhället som begrepp för staten, regionerna eller kommunerna.

Hur många gånger har det inte sagts om ett problem att det här måste samhället lösa? Vad som egentligen har åsyftats är den offentliga sektorn.

Och här är den tydliga skiljelinjen. För en kristdemokrat är samhället alltid mer och större än staten.

Samhällsgemenskap kan därför uppstå lättare i ett välfärdssamhälle än i en välfärdsstat. Av den anledningen behövs fler idéburna aktörer inom välfärdssektorn.

Föreningar och församlingar kan göra insatser där den offentliga sektorn inte orkat eller ens klarat av att nå fram till människan i behov.

Det är därför som regeringen nu ger 50 miljoner kronor i stöd till idéburna organisationer och trossamfund. Pengarna riktas specifikt till insatser som hjälper människor som har det svårt under den ekonomiska krisen. Så skapas samhällsgemenskap.

Jämför med hur Socialdemokraterna inte kunde ge civilsamhället besked om när det utlovade pandemistödet skulle komma. Eller när Magdalena Andersson som finansminister avskaffade skattereduktionen på gåvor trots vädjanden från 140 frivilligorganisationer om att inte göra det. Det bidrog inte till en stärkt samhällsgemenskap. 

Nu har Magdalena Andersson presenterat arbetet för att skapa en ny samhällsgemenskap inför 2030 som ett nytt stort socialdemokratiskt projekt med orden: ”För att Sverige ska bli mer som Sverige.” Vad menas med den formuleringen?

Ingen ifrågasätter att Sverige har sina fasta gränser, men vårt land är ingen statisk gemenskap. Tvärtom. Allt som har liv växer och utvecklas. Sverige är ett tydligt exempel på detta och förmågan till anpassning är avgörande.

En socialdemokrati som lever på minnen från fornstora dagar kan inte ge svar på dagens eller morgondagens utmaningar.

Under sina senaste åtta år vid regeringsmakten blev det smärtsamt tydlighet att det gamla statsbärandet partiet stod handfallet. Därför är det bra att Socialdemokraterna söker en ny inriktning.

Men Magdalena Andersson, när du nu lånar begrepp från kristdemokratin önskar jag att du använder dem rätt, gör du det är du även välkommen som medlem i Kristdemokraterna.


Ebba Busch, partiledare Kristdemokraterna


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.