Är du inte vit kvinna får du inte uttala dig

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2016-03-08 | Publicerad 2016-03-07

Seher Yilmaz: Kvinnor med utomnordisk bakgrund är dubbelt osynliga i svenska samhället

DEBATT. Idag är det den internationella kvinnodagen. Varje år på just den här dagen blir vi extra uppmärksammade på ojämställdheten mellan kvinnor och män. Styrelserna, lönegapen och toppskikten i samhället synas i sömmarna och resultaten visar att kvinnorna fortfarande ligger efter.

Den 8 mars lär vi oss att känna igen ojämställdheten och under resten av året får den som anordnar en konferens eller en festival och glömmer att boka in ena halvan av befolkningen ställas till svars och lova bättring.

Men det är dags att vi börjar titta bredare än så och också synar vilka kvinnor som får vara med, och vilka som inte får det.

Rättviseförmedlingen tar regelbundet fram statistik om vilka som syns och hörs i media. En grupp som inte får synas är kvinnor med utomnordisk bakgrund, det visar vår granskning av 3 400 nyhetsartiklar från 2015.

Trots att de utgör nästan nio procent av Sveriges befolkning är deras synlighet i nyhetsmedia endast 2,5 procent. De är alltså betydligt mer underrepresenterade än vad kvinnor i allmänhet är (gruppen kvinnor utgör 28,9 procent av de som medverkar i nyhetsmedia, och 50 procent av befolkningen).

Vilka som syns och hörs i media påverkar vår bild av verkligheten och vilka som inkluderas i bilden av vi i Sverige. När rasistiska strömningar får större inflytande i samhället är det viktigare än någonsin att ifrågasätta vilka som ständigt lämnas utanför bilden av oss.

Vi som inte är vita kvinnor får i dag nästan aldrig se någon som liknar oss uttala sig i nyheterna, våra röster saknas.

Idag är en bra dag att uppmärksamma att kvinnor har olika förutsättningar, och att de skevheter som finns mellan män och kvinnor i ännu högre grad drabbar vissa grupper av kvinnor.

Flickor som tittar mycket på tv blir mer begränsade i sina framtidsdrömmar eftersom att det saknas förebilder som utmanar normen, you cant be what you cant see.

Följden av vår granskning är att flickor som har bakgrund utanför Norden i ännu högre grad saknar förebilder som de kan känna igen sig i.

Symbolisk utplåning är en forskarterm som handlar om ett slags subtilt våld mot de grupper som utsätts, eftersom deras existens förnekas i det offentliga rummet. Termen började användas för att beskriva situationen för kvinnor i amerikanska medier på 70-talet. Tyvärr visar vår granskning av media att symbolisk utplåning fortfarande är lika relevant och aktuellt i Sverige år 2016.

Förändring kräver inte tid, förändring kräver att vi tar initiativ. Alla som utgör samhället har ett ansvar för vilken som blir historien om vår tid. Vi kan alla – i de sammanhang och kretsar vi befinner oss i – ifrågasätta vilka som får ta plats och vilka som faktiskt saknas.

Därför vill vi i dag uppmana alla att reflektera lite extra över vilka som är med i tidningarna du läser, vilka som tar plats i tv-programmen du ser på och radiosändningarna du lyssnar på. Låt oss inte vänta på att tiden ska lösa problemen, utan tillsammans hjälpas åt att synliggöra skevheterna i samhället, lyfta fram och tipsa om alla de som hamnat i skymundan och se till att fler röster hörs. Inte bara idag, den 8 mars, utan under årets alla dagar.

Seher Yilmaz

Häng med i debatten – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.