Kvinnoförtryck ska bekämpas överallt
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2015-08-14 | Publicerad 2015-08-12
Rossana Dinamarca (V): Viktigt att inte tappa den antirasistiska kompassen
DEBATT. Hedersdebatten har pågått under många år och det är vanligt att debattörer ägnar särskild uppmärksamhet åt det förtryck som muslimska kvinnor utsätts för. När kvinnoförtryck gång på gång associeras med etnicitet, kultur eller religion - exempelvis via begreppet hederskultur - så förstärks bilden av att detta våld är unikt.
Men mäns våld mot kvinnor är inte ett problem som invandrat till Sverige. I kampen mot kvinnoförtrycket får vi inte tappa den feministiska och antirasistiska kompassen.
Debatten har varit högljudd och jag beklagar om min, Aron Etzlers och Christina Höj-Larsens tidigare inlägg i debatten inte var tillräckligt nyanserad, vilket vissa tolkade som att Vänsterpartiet inte tar de här frågorna på allvar. Inget kunde vara mer fel. V står alltid upp mot allt som begränsar kvinnors frihet, oavsett var eller hur det tar sig uttryck.
I debatten har det talats om att det i vissa geografiska områden – förorten – finns invånare som man kallar skäggmän (och då är det inte de skäggiga männen som hittas på valfri uteservering på söder i Stockholms innerstad som avses). Generaliseringarna nådde nya höjder i och med Amineh Kakabavehs artikel i Expressen. Husby liknar Afghanistan, påstods det.
Idéer om att det patriarkala våldet kan begränsas till andra kulturer hjälper vare sig våldsutsatta kvinnor eller andra kvinnor som inte inryms inom denna definition av begreppet hedersvåld. Vi ska tydligt peka ut och stärka insatser där de behövs, och samtidigt bekämpa all form av förtryck oavsett vem som står för det.
Jag kan enas med andra debattörer om att vi måste göra mer för våldsutsatta kvinnor. I den senaste statsbudgeten fick Vänsterpartiet igenom att stödet till tjej- och kvinnojourerna ska permanentas och höjas. Vi behöver också kunskap om hur det patriarkala förtrycket kan ta sig uttryck.
Enligt Brottsförebyggande rådet är inte etnicitet, kultur eller religion de främsta bakgrundsfaktorerna för att utsättas för våld i nära relationer. Istället är utsattheten ”högst bland personer i åldrarna 16-34 år, ensamstående föräldrar, personer med högst gymnasial utbildning och personer boende i flerfamiljshus. Utsatta kvinnor har ofta sämre ekonomiska förutsättningar än kvinnor som inte blivit utsatta. Det verkar inte finnas några tydliga skillnader i utsatthet mellan personer som är födda i Sverige och utrikesfödda”. Hedersvåldet är en del av det strukturella könsförtrycket och således inte kopplat till viss religion eller etnicitet.
Ingen kan ta ifrån någon annan känslan av att begränsas i sitt liv. Likväl behöver vi lyfta blicken – det handlar inte om att blunda, osynliggöra eller förminska någons upplevelse.
Vi menar att patriarkala strukturer och heder är någonting som genomsyrar hela samhället och inte bara i områden med invandrade. Detta ska inte förväxlas med att vi inte kan göra särskilda insatser i vissa områden. Tvärtom vill V satsa mer pengar på de socioekonomiskt utsatta områden, som nämnts som särskilt utsatta i debatten. Detta bör göras samtidigt som vi arbetar mot all annan form av förtryck.
V anser att det är patriarkala strukturer i vårt samhälle som begränsar kvinnors liv. Oavsett var vi är födda får vi kvinnor sämre vård än män, vi begränsar vår rörelsefrihet på grund av män, vi blir slagna av män, vi våldtas av män, vi mördas av män, oavsett var vi bor, var vi kommer ifrån eller vilken religion vi har. Vi ska därför bekämpa förtrycket tillsammans. Vi ska inte låta mörka idéer slå en kil mellan oss. Vi ska krossa patriarkatet oavsett i vilken form det visar sig.
Rossana Dinamarca
Streck i debatten
Det här kommentarsfältet har vi stängt. Tyvärr kan man inte läsa tidigare gjorda inlägg, en teknisk brist vi är medvetna om. /Debattredaktionen