Vinstförbud slår mot det bästa i välfärden
Debattörerna: Sätter vi stopp för valfriheten säger vi också nej till bra kvalitet
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2016-11-08
DEBATT. I dag presenterar regeringens utredare Illmar Reepalu sin utredning om vinstförbud i välfärden. Blir utredningens innehåll verklighet kommer det att slå direkt mot mångfalden och valfriheten i välfärden. Framförallt riskerar många av de mindre verksamheterna, ofta utanför våra större städer att drabbas negativt.
Ett ökat fokus på kvalitetskrav och tydlig uppföljning av desamma skulle välkomnas av alla seriösa aktörer inom välfärden. Det är på kvalitet fokus bör ligga framåt, inte på driftsform.
Vi måste utgå från den enskilda människans behov och trygghet när vi diskuterar vägen framåt för svensk välfärd. Oavsett om det handlar om skolan, vården eller omsorgen så är det de människor som berörs av den som måste vara i fokus när vi diskuterar hur vi tillsammans kan göra välfärden bättre.
Det handlar trots allt om hundratusentals människor som har gjort egna, medvetna val. Som gjort det utifrån vad som passar just deras livssituation bäst. Det är vår uppfattning att det valet ska fortsätta vara deras, och inte överlämnas till politiker.
För den dagen vi sätter stopp för valfriheten, den dagen säger vi också nej till en bra kvalitet och en likvärdig tillgänglighet.
En förutsättning för valfrihet och människors möjlighet att välja är att det finns en mångfald av aktörer. Att små företag, i väldigt många fall grundade av personer med lång erfarenhet av att själva arbeta i välfärden, ges en möjlighet att satsa på sin idé, starta ett företag och kunna erbjuda en bra skola, eller god primärvård till andra. Men just att detta ofta handlar om småföretag, det är viktigt att ha med sig då valfrihet i välfärden diskuteras.
Inom utbildningssektorn har 67 procent av företagen under tio anställda. Inom vårdsektorn är motsvarande siffra 96 procent.
Hot om reglering eller faktiska regleringar i företagens verksamhet kommer därför att få stora konsekvenser. Det kommer att innebära att färre vågar tro på sin idé och på att utveckla och förstärka välfärden. Det i sin tur leder till sämre kvalitet och inte minst en sämre tillgänglighet. De som drabbas mest av detta är i många fall de människor som bor långt utanför storstäderna.
I jämtländska Hoting startades Nya Närvården när landstinget ville flytta sin hälsocentral till centralorten Strömsund. Som ett alternativ byggdes en privat primärvård upp. Med tydligt fokus på en god arbetsmiljö, en bra tillgänglighet, på att ha nöjda patienter, fast personal och hög kvalitet.
Nya Närvården har idag tre hälsocentraler i glesbygdskommunen Strömsund och hälften av alla kommunens invånare är listade där.
Förra året blev Nya närvården det snabbast växande företaget i hela Jämtland. De har fasta läkare och går med överskott, till skillnad från regionens offentliga vårdcentral som har stafettläkare och går med stora underskott.
Som mindre aktör är man helt beroende av långsiktiga spelregler och att kunna ha kontroll över hur man lägger upp sin egen verksamhet. Som mindre aktör är man också helt beroende av att man håller en hög kvalitet i det man gör.
Det är bara genom att erbjuda en bra vård och omsorg som man vinner människors förtroende. Därför är tydliga kvalitetskrav och en strukturerad och noggrann uppföljning något som skulle välkomnas av alla seriösa aktörer i välfärden.
Fristående aktörer räds inte hårdare kvalitetskrav, det är snarare helt grundläggande för varje verksamhet. Det stärker människors trygghet och gör att våra gemensamma resurser inte slukas av vare sig offentliga underskott eller privata, oseriösa företag.
Om politiken utgick från kvaliteten istället för att reglera företagandet skulle det vara en vinst på alla nivåer.
Annie Lööf, partiledare (C)
Hans Boberg, läkare och ägare av Nya Närvården i Hoting
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.