Det kan sluta med riksrätt för Trump
Debattören: Det här kan vi förvänta oss om han vinner valet
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2017-03-21 | Publicerad 2016-11-08
DEBATT. När det närmar sig val skapas alltid samma drama: Ledaren tycks helt plötsligt hotad. När rösterna är räknade slutar det ändå oftast med att den som legat först står som vinnare, men nu bevakas ju val – inte bara i USA – som ett VM-slutspel i fotboll. Därför handlar förhoppningarna lika mycket om en spännande match som att rätt lag vinner.
Av de femtio senaste nationella opinionsmätningarna har Hillary Clinton haft i snitt fem procents ledning i fyrtiofem, medan snittet för Trumps få försprång varit två procent.
Viktigare är dock att titta på delstaterna. I USA är dessa oftast avgjorda på förhand på samma sätt som Djursholm och Sorsele i Sverige. Här röstar invånarna alltid likadant. För att vinna måste man därför räkna hem ett antal så kallade swing states. Bland de viktigaste är Florida, New Hampshire, Wisconsin, Pennsylvania och Virginia. Det finns ytterligare några men av de nämnda leder Clinton i fyra av fem. I New Hampshire ligger hon en dryg procentenhet efter Trump.
Trots mediernas önskan om en nagelbitare tyder alltså mycket på att Clinton efterträder president Barack Obama. Motsatsen är möjlig, men sakläget är tydligt.
Men om Donald Trump trots allt vinner, vad kan vi förvänta oss? Grundtipset är att politiken förändras i mindre utsträckning än vad hans impressionistiska valtal lovat.
Presidenten har begränsad inrikespolitisk makt, det är representanthuset och senaten som styr. Presidenten kan lägga in veto mot lagförslag, men detta kan trumfas av en tillräckligt stor majoritet i kongressen. Alltså kommer stabilitet i landet att råda i lika hög utsträckning som under Obama.
Behåller republikanerna makten i kongressen kommer politiken att vridas åt höger, men gradvis och långsiktigt. Man kan också gissa att nya allianser formas mellan partierna. Trumps tvärpolitiska impopularitet kan paradoxalt nog leda till att denne mycket polariserande kandidat enar kongressen över partigränserna i högre grad än på mycket länge.
Utrikespolitiskt har presidenten större makt. Oerfarna eller bångstyriga presidenter hålls normalt i strama tyglar av försvars- och utrikesdepartementen och sina egna rådgivare.
Här finns skäl att frukta president Trump. Han har visat att han litar mer på sina egna impulser än erfarna strateger.
Behandlar han regering och rådgivare lika summariskt som sina kampanjledare kan han på kort tid skapa ett större internationellt kaos än det som följt av Obamas och Clintons politik. Hur hanterar han Mellanöstern? Vad sker med Nato? Hur hanterar USA oron i Bortre Asien? Skulle Trump inta Vita Huset är dessa frågor de mest oroväckande.
Slutligen en hejdlös gissning. Trump är närmast föraktad av maktspelare inom båda partierna. Om samarbetet mellan Trump och kongressen går så illa som man kan förvänta sig får han inget utrymme att – som Obama haft för vana – tänja på grundlagen och köra över den folkvalda församlingen.
Trumps temperament tyder dock på att han kommer att försöka och minsta chans att ställa honom inför riksrätt kommer då att utnyttjas.
Få skulle ta strid för Trump i en sådan rättegång och om han tvingas avgå kommer vice presidenten Mike Pence att tillträda – en respekterad och traditionell politiker.
Skulle Trump överleva sin första mandatperiod lär han utmanas inifrån det egna partiet inför sitt eget omval, vilket är mycket ovanligt.
Det är vilt svingande spekulationer, men detta är det enda som känns riktigt säkert: President Donald Trumps mandatperiod kommer att präglas av det oväntade och ovanliga.
Det är svårt att tänka sig fyra händelselösa år.
Roland Poirier Martinsson, författare och debattör
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.