Vi måste börja prata om barnens skärmtid
Socialministern: Våra unga ingår i ett stort digitalt experiment
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2023-06-03
DEBATT. Vi behöver tala om skärmtid. För det senaste decenniet har barn och ungas liv omformats i hög hastighet, utan att vi på allvar har tagit in de konsekvenser som det kan medföra, inte minst för hälsan.
2010 använde 30 procent av 14-åringarna internet mer än tre timmar en vanlig dag, 2020 hade siffran stigit till 76 procent. Och Pep-rapporten i år visar att 3 av 10 tonåringar dagligen tillbringar fem timmar eller mer – utanför lektionstid – stillasittande framför en skärm.
Det finns förstås mycket positivt med den digitala utvecklingen. Men sociala medier kan också vara en plats där det förekommer mobbning, skeva normer, osunda kroppsideal och desinformation. Och det finns enorma undanträngningseffekter med den omfattande skärmtiden.
När de digitala medierna konsumeras slits barn bort från fysisk aktivitet, gemenskap, läsning och sömn. Som Ing-Marie Wieselgren uttryckte det: det är en livsstil som sliter på hjärnan.
Därför har regeringen tagit initiativ till en omläggning av politiken. Det digitala experimentet i skolan är över – riktiga läroböcker ska prioriteras. Och barn och unga, och deras föräldrar, ska få bättre stöd i att avgöra vad som är en lagom användning av digitala medier.
För det är i det tidiga livet som hälsa formas och vanor grundläggs. Vi ser i dag många oroväckande tendenser. Andelen barn med övervikt ökar och den fysiska aktiviteten – med långtgående konsekvenser – minskar. Allt fler barn och unga, inte minst unga tjejer, vittnar om psykisk ohälsa.
Internationell forskning visar på sämre läsförståelse vid läsning av digitala texter i jämförelse med tryckta.
Det här är ämnen jag tar upp i mitt tal på Järvaveckan i dag. Det är dags att vi på allvar diskuterar detta.
Vilken roll spelar skärmtiden, spelen och de sociala medierna? Är det en tillfällighet att en kraftig ökning av oro, ångest och stress bland unga, och särskilt unga tjejer, verkar sammanfalla med den stora förändring som hände runt 2012, när tonåringar bytte sina gamla flip-telefoner till smartphones laddade med sociala medieappar och fick tillgång dygnet runt?
Att hantera detta på egen hand är svårt. Men mycket kan göras tillsammans.
Det saknas exempelvis råd till barn och deras föräldrar om hur mycket skärmtid som är rimligt – något som vi nu ändrar på genom att låta ta fram vägledning och rekommendationer.
Vi har även gett myndigheter i uppdrag att undersöka hur själva innehållet påverkar, exempelvis förändringen av plattformarnas innehåll: från kronologi och interaktion till allt mer av svårbegriplig konsumtion av ett oändligt flöde där det har blivit allt svårare för den som konsumerar att förstår varför hen ser just det innehållet som visas.
I uppdraget ingår också att undersöka hur de sociala plattformarnas design lockar till ökad användning. Detta är viktigt.
Men vi måste också ställa frågan till de stora digitala medieplattformarna – vilket ansvar är ni beredda att ta för denna utveckling?
Därför kommer jag kalla representanter för dessa till ett möte, för att just diskutera deras ansvar för barn och ungas hälsa.
Men är inte detta moralpanik? Den medelålders sedvanliga gnäll över dagens ungdom? Som med sturm-und-drang, serietidningarna och videovåldet?
En viktig skillnad är den enorma skalan. Våra unga ingår i ett digitalt experiment, och det har länge funnits en alltför okritisk hållning till digitalisering.
I undersökningar uppger barn och nu unga själva att de använder sina mobiltelefoner för mycket. Och en tredjedel av föräldrarna anser att frågan om skärmtid är den största konflikten i föräldraskapet. Det här är svårt att hantera.
Så här kan det inte fortsätta. Nu måste signalerna vara tydliga. Råden till barn, unga och föräldrar ska uttrycka en tydlig idé om ett rimligt användande av digitala medier, med utgångspunkt i den kunskap som finns. Så att vi på bästa sätt kan stötta barn och unga till en hälsosam användning.
Även i vårt moderna samhälle har dygnet bara 24 timmar. Då behöver det finnas ordentligt med tid för mat, vila, gemenskap, sömn, läsning och fysisk aktivitet. Sådant vi behöver för att må bra.
Skärmtiden har alltför länge tillåtits breda ut sig på bekostnad av allt annat. Både i skolan och på fritiden behövs en livsstil som inte sliter på hjärnan och drabbar hälsan.
Jakob Forssmed, vice partiledare (KD) och socialminister
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.