Låt kliniken betala när skönhetslyftet går fel
Läkare: Att skattebetalarna ska stå för vårdnotan är inte rimligt
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2024-01-11
DEBATT. Kroppen har blivit ett medel för att framhäva sig i dagens samhälle. På fåfängans marknad växer estetiska ingrepp i form av injektioner och plastikkirurgi lavinartat.
Men priset för ungdomens rynkfria panna och slimmade midja ska inte drabba skattebetalarna.
Samhälleliga och kulturella normer kring skönhet är lika gammalt som människan självt. Idealen kring kroppstyp, ansiktsdrag och hårtextur har dock varierat över tid och rum.
Den stora skillnaden mellan dåtiden och samtiden är att människor i dag agerar på de rådande idealen genom att vidta estetiska skönhetsbehandlingar.
Men jakten på skönhet kan bli dyr, för lägger man sig under kniven finns det alltid en risk att något går fel.
I en granskning från juni 2023 hade alla estetiska verksamheter Ivo granskade brister. Å andra sidan för ingen myndighet i Sverige statistik på skönhetsbehandlingar. Således är det ingen som vet hur vanligt förekommande det är med komplikationer till följd av det.
Nyligen publicerade SvD en artikel som lyfter de skandalösa stora brister som förekommer på skönhetskliniker runt om i Sverige.
Alberto Falk Delgado, läkare och chef på plastikkirugen vid Karolinska universitetssjukhuset, vittnar i artikeln om hur akut illa patienter kan fara av komplikationer som uppstår till följd av misslyckade skönhetsbehandlingar, men också hur dessa tillstötande svårigheter skapar undanträngningseffekter i den offentliga sjukvården genom att ta vårdkapacitet i anspråk. Komplikationerna kan exempelvis handla om inflammerade bröstproteser eller allvarligt svårläkta sår.
Patienter som får komplikationer till följd av estetiska ingrepp ska naturligtvis erhålla adekvat stöd och hjälp. Men en sjukvård som redan är i kris ska inte belastas av frivilliga kosmetiska ingrepp på personer som i grunden är friska.
Vi måste kunna ställa krav på att den som orsakat ett misstag följaktligen korrigerar misstaget. Det bör betraktas som en skyldighet att ta konsekvenserna av sina handlingar. Gör man inte det får den som åtgärdar komplikationerna skicka hela notan till den aktör som genomfört ingreppet.
Eftersom estetiska ingrepp på friska individer inte finansieras av skattepengar och därmed inte ingår i den allmänt finansierade vården, vore det rimligt att eftervårdskostnaderna inte belastar det offentliga.
Detta bör inte heller vara alltför dramatiskt då delar av sjukvården, till exempel ersättningen för höftkirurgi i många fall, redan i dag inkluderar ansvar för komplikationer och re-operationer.
I takt med att acceptansen för estetiska ingrepp ökat kommer vi att se en större marknad för skönhetskliniker, vilket innebär en växande grupp patienter som behöver avancerad eftervård inom offentlig regi.
Många skulle nog samstämmigt hålla med om att skattebetalarnas pengar systematiskt inte kan investeras i fall där skönhetskliniker inte tar påföljden av sina misstag.
Jag föreslår att regionerna börjar skicka fakturor till skönhetskliniker för den eftervård som krävts efter ett misslyckat skönhetsingrepp. En förändring inom detta område skulle ge skönhetsklinikerna kraftfulla drivkrafter till ansvar och därmed minska risken för komplikationer.
Alla människor har rätten att med egna pengar exempelvis genomföra en fettsugning, men att skjuta över en del av den frivilliga medicinska risken och belastningen till den gemensamt finansierade sjukvården är orimligt.
Kostnaden för de medicinska riskerna vid skönhetsbehandlingar bör bekostas av den som vill lägga sig under kniven – inte av skattebetalarna.
Madina Refoi, läkare vid Karolinska universitetssjukhuset, skribent och medarbetare på den borgerliga tankesmedjan Synaps
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.