Ge Ukraina stöd – med marktrupper
Luf: Att Ryssland vinner kriget är en större risk för västvärlden
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2024-02-29
DEBATT. President Macrons uttalande om att det inte går att utesluta marktrupper i Ukraina från västländer är ett välkommet nästa steg i arbetet för att stötta Ukrainas självständighet och att få ett slut på Rysslands anfallskrig.
Nu har det gått över två år sedan Vladimir Putin inledde den fullskaliga invasionen av ett fritt och demokratiskt Ukraina. Det var inte bara en attack mot ett självständigt land utan också ett söndertrasade av den europeiska säkerhetsordningen.
Sen dess har västvärldens länder gjort många viktiga insatser för att stötta Ukraina militärt, ekonomiskt och humanitärt. Utan dessa insatser hade inte Ukraina kunnat försvara sin självständighet och resten av Europa hade varit betydligt osäkrare.
Att fortsätta trappa upp stödet till Ukraina är nödvändigt, både för att skydda Ukraina men också för vår gemensamma säkerhet i Europa.
Att europeiska länder framgent skulle bistå Ukraina i försvaret av deras gränser, exempelvis genom styrkor längs gränsen mot Belarus, vore ett välkommet bidrag för att driva de ryska styrkorna ur landet. Genom den typen av hjälp skulle Ukraina kunna koncentrera sina egna styrkor till de områden där de behövs mest.
Ett naturligt motargument mot västlig inblandning på marken är att det riskerar att eskalera kriget i Ukraina till ett större krig mellan Ryssland och Nato. Däremot måste man också förstå att riskerna med att låta kriget fortgå som det gör nu är minst lika farliga.
Den allra farligaste utvecklingen i kriget är om Vladimir Putin vinner det. Om det skulle ske kommer det vara en följd av västvärldens oförmåga att stötta Ukraina tillräckligt, vilket inte får hända.
Att skicka egen trupp till Ukraina kan låta som ett stort steg. Det är det också. Samtidigt måste man komma ihåg att västvärlden steg för steg trappat upp stödet till Ukraina under krigets gång utan att det har eskalerat konflikten.
I Sverige var det under krigets inledning tal om att det inte var möjligt att skicka militär hjälp till Ukraina eftersom det skulle ”strida mot praxis”.
Nu har vi skickat tungt artilleri, stridsvagnar och stridsbåtar, och det politiska trycket för att skicka stridsflyg ökar efter att vår Natoanslutning i princip är färdig. Det är ett stöd som var helt otänkbart i februari 2022.
Perspektivet att det mest riskfyllda alltid är att stötta Ukraina mer utgår också från en felaktig världsbild där det inte finns några kostnader för att låta Ryssland vinna kriget.
Den ryska armén begår fruktansvärda övergrepp mot ukrainare i ockuperade områden varje dag och så länge ryska soldater befinner sig i Ukraina kommer det mänskliga lidandet fortgå.
Det skulle på kort sikt vara en förödande signal att tvinga Ukraina till förhandlingsbordet för en “fred” på Rysslands villkor, och på längre sikt ökar det risken för en större militär konfrontation mellan Ryssland och Nato.
Putins största strategiska misstag var att utgå från att västvärldens svar på invasionen 2022 skulle vara lika passivt som efter annekteringen av Krym 2014. Det som var tänkt att vara en invasion på tre dagar har tack vare Ukrainas motståndskraft och västvärldens stöd i stället blivit en katastrof för den ryska regimen.
Att stödet fortsätter trappas upp är nödvändigt för att understödja Ukrainas insatser att försvara sin självständighet och att skicka signalen till Putin att västvärlden inte under några omständigheter kan tolerera att hans krig fortlöper.
I hans värld är ett passivt EU och Nato svaghetstecken för västvärlden och skapar ett större handlingsutrymme att göra som han själv önskar. Därför är det viktigaste för att skapa en hållbar fred att Ukraina vinner kriget och att Vladimir Putin förlorar det.
Marcus Willershausen, försvars- och säkerhetspolitisk talesperson Liberala ungdomsförbundet
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.