Varför skär ni i det som funkar mot gängen?

Kalle Sundin: Regeringens linje är obegriplig

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2023-06-12

I årets budget halverades pengarna för riktade statsbidrag till brottsförebyggande insatser. Till 2024 försvinner de helt och hållet. Varför inleds inte en enorm upprustning av de sociala brottsförebyggande insatser i stället? skriver Kalle Sundin från Katalys. Bilden är från platsen för masskjutningen Farsta i lördags.

DEBATT. I helgen avlossades 21 skott i Farsta centrum. Två personer som befann sig på platsen avled som följd, en av dem femton år gammal.

De gängkriminella agerar nu med fullständig likgiltighet inför den fara som skjutningarna innebär för allmänheten.

Det har sagts förut men behöver sägas om och om igen: rättsstaten och socialpolitiken måste sätta in alla tillgängliga medel för att stoppa våldet.

 

Därför är det obegripligt att regeringen faktiskt väljer att skära ner på insatser som visat sig fungera.

Jag pratar nu inte om de repressiva åtgärder som skalats upp i över tio års tid. Straffen skärps och polisens befogenheter blir fler. Det är bra. Även om många av lagverktygen är oprövade så är utvecklingen så extrem att de måste testas.

Den som döms för gängrelaterad brottslighet är i dag så pass farlig för samhället att denne måste låsas in under väldigt lång tid.

 

Problemet är att så länge det finns nya utsatta barn som är beredda att ta de fängslades plats i konflikterna så kommer våldet att fortsätta. Det räcker inte att polisen får bättre verktyg.

Enligt Rikspolischefen rekryteras årligen 1 000 individer in i gängens nätverk. För att strypa det tillflödet behövs stora förebyggande insatser. Det vet vi av såväl forskning som beprövad erfarenhet.

Internationella utvärderingar pekar på att sociala insatser via hembesök samt i skola och förskola, som inleds tidigt när orossignaler uppvisas hos barn, har visat sig vara effektiva.

 

Därför är det helt obegripligt att regeringen i årets budget faktiskt valt att skära ner på just den sortens insatser.

För det första är de generella statsbidragen till kommunerna alldeles för små, vilket ofrånkomligen kommer försämra det brottsförebyggande arbetet.

För det andra så har regeringen till och med valt att minska statsbidragen som går direkt till preventiva insatser i kommuner med eftersatta områden.

Under 2022 satsades 500 miljoner från staten i segregationsbrytande åtgärder som stärker och kompletterar socialtjänstens arbete och brottsförebyggande verksamheter riktade mot barn och unga.

I årets budget halverades pengarna. Till 2024 försvinner de helt och hållet.

 

Det får konsekvenser. Redan innan lågkonjunkturen slog till visade en enkätundersökning som Katalys genomförde att samtliga förvaltningsledningar i kommuner med särskilt utsatta områden var i behov av mer statligt stöd till insatser som kan bryta gängens nyrekrytering. De tuffare ekonomiska tiderna har förvärrat situationen ytterligare.

Regeringens nedskärningslinje blir än mer obegriplig mot bakgrund av en rapport som Socialstyrelsen presenterade för några veckor sedan som visar att just riktade statsbidrag till brottsförebyggande insatser har haft positiv effekt och stärkt kommunernas kapacitet.

Gunnar Strömmer, varför har regeringen prioriterat på det här sättet? Varför inleds inte en enorm upprustning av de sociala brottsförebyggande insatserna? Kan du vara så snäll och förklara hur ni tänker.


Kalle Sundin, utredare vid fackliga idéinstitutet Katalys


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.