Läsning måste vara tillgängligt för alla
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2015-11-10 | Publicerad 2015-10-07
Myndigheten för tillgängliga medier: En halv miljon svenskar har svårt att ta till sig nyheter
DEBATT. Årets bokmässa är över och böcker och läsande har fått mycket uppmärksamhet. Där möts de som älskar att läsa, de intresserade, engagerade och initierade läsarna. Samtidigt visar internationella studier att många svenskar har otillräcklig läsförmåga.
I både PIAAC-undersökningen och den senaste Pisa-undersökningen framkommer stora brister hos den svenska befolkningen när det gäller att läsa ens enkla texter. Det finns en vuxen generation som inte läser och med fortsatt nedåtgående resultat i Pisa-undersökningen så kommer den gruppen att bli allt större.
För att förhindra detta är det viktigt att inspirera fler till att vilja läsa. Den självklara rätten att läsa med ögon, öron och händer ska ligga som en grund i vårt jämlika och demokratiska samhälle. Därför har Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, i uppgift att se till att litteratur och information finns som inläst, punktskrift och lättläst.
Minst sex procent, alltså mer än en halv miljon svenskar, har en funktionsnedsättning som gör att de har svårt att läsa skriven text. Det är alltså ingen marginell grupp vi talar om. Bland dem som inte läser finns till exempel de som har svårt att klara av målen i skolan eller kurserna på universitetet. Det kan bero på dyslexi eller ADHD, och att de inte får tillräckligt med stöd. Äldre personer kan ha svårt att läsa som de en gång gjorde, på grund av en synnedsättning eller demenssjukdom. Ännu fler har svårt att läsa av andra skäl, de är nya i Sverige eller helt enkelt ovana läsare.
Stora delar av befolkningen kan i dag inte ta del av nyheter och litteratur. Vi behöver sprida kunskapen om vilka behov läsarna har och vilka möjligheter som finns för att underlätta läsningen. Tillgängliga medier ger fler chansen att bli delaktiga i samhället. Alla kanske inte tycker om att läsa, men alla ska få möjligheten att ta till sig böcker, nyheter och samhällsinformation på det sätt som passar dem.
Vi är många som arbetar med de här gemensamma målen som handlar om mer läslust för fler: Vi på MTM, personal på bibliotek, omsorg, skolor, anhöriga och inte minst läsarna själva, och alla andra i samhället som arbetar med läsning och läsfrämjande på olika sätt. Det kan handla om allt från att SFI-kurser kan bli mer effektiva om eleverna erbjuds böcker i olika svårighetsgrad, till att skolbibliotekens verksamhet ska inkludera alla elever.
Vi som diskuterar och värderar litteratur och läsning behöver vidga vårt synsätt. Vi måste uppmuntra alla sätt att läsa och inte ha förutbestämda uppfattningar om vad som är bra eller dåligt. En person med dyslexi kan välja talbok eller lättläst, och samma person kan välja olika format i olika sammanhang. En person som lär sig svenska kan ibland behöva läsa och ibland lyssna, ibland behöva enkla texter och andra gånger behöva utmanande texter för att utvecklas. Utmaningen kan ligga i såväl språket som i innehållet, det beror på syftet med läsningen.
Den självklara målsättningen måste vara att alla medier ska vara tillgängliga. Ju fler som har tillgång till läsning, desto fler har möjlighet att aktivt delta i samhället och göra sin röst hörd.
Vi behöver jobba hårdare, och troligen annorlunda, för att nå fram till de framtida läsarna. För hela vårt samhälle och för att vår demokrati ska fungera behöver vi se den här gruppen på mer än en halv miljon människor och ta dem och deras läsning på allvar. Det krävs att vi ser dem som läsare som bara inte har upptäckt läsningen ännu. Det jobbet kan vi så klart inte göra själva. Tillsammans med er som tycker att läsning är fantastiskt kan vi arbeta för att skapa läslust för alla!
Roland Esaiasson,
generaldirektör Myndigheten för tillgängliga medier, MTM