Skriv mer positivt om S, Aftonbladet

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2011-01-27

S-toppen: Dags för tidningens politiska chefredaktör att ta sitt ansvar för valförlusten

Aftonbladets politiska chefredaktör Karin Pettersson var kommunikationschef i den socialdemokratiska valrörelsen och som sådan hade hon en nyckelroll för utformningen av mitt partis valkampanj 2010.

Det tyngsta artilleriet som vi partier har att satsa medlemmarnas pengar på, för att vinna väljarförtroende för vår sak i en valrörelse, handlar om reklam och köpta mediainsatser. Dessa utformades i årets val under Karin Petterssons direkta och organisatoriska ansvar.

Tyvärr förlorade vi valet.

Jag och andra som sitter i Socialdemokraternas partistyrelse har tveklöst alltid det yttersta ansvaret för en sådan valförlust. Vi kan inte på något sätt undfly eget personligt eller formellt ansvar för att det gått dåligt i valrörelsen genom att peka på det faktum att kommunikationschefen Pettersson styrde över både huvudfokus, utformning och detaljer i valkampanjen på ett sätt som vi som styrelse inte gör. Så är spelets regler. Jag tycker det är riktigt.

Men på senare tid har jag börjat reagera på varför vissa saker verkar ha fått stämpeln ”locket på” i vår självkritiska eftervalsdebatt. Eftersom Karin Petterson direkt efter det bedrövliga valresultatet har bytt jobb har frågorna som handlar om hennes eget ansvar sagts vara icke relevanta.

Eftersom Karin Pettersson skriver ledare efter ledare om att utkräva personligt ansvar för socialdemokratins misslyckande i valrörelsen 2010 hänger en ”förbjuden fråga” i luften som ingen ska få svaret på eller ens få ställa frågan om. Det gäller Karin Petterssons egen roll i kampanjen och medansvar för vårt rekorddåliga valresultat.

Jag har sett att när Karin Petterson tillträdde som chef för Aftonbladets ledarsida, svarade hon bestämt på Aftonbladets egna reportrars kritiska frågor om valkampanjen, att eftersom hon nu lämnat posten som kommunikationschef (S) vore det inte lämpligt att hon lade sig i den socialdemokritiska valanalysen, utvärderingen av valkampanjen och därmed sin egen insats. Hon ville därför i den egna tidningen eller på andra håll inte svara på sådana frågor.

Jag har läst att Aftonbladets yttersta ledning också intog exakt samma position. ”Hur ser du på hennes arbete under valrörelsen med bakgrund av Socialdemokraternas dåliga valresultat? Det vill jag inte recensera. Det är inte relevant”, svarade till exempel Aftonbladets styrelseordförande Gunnar Strömblad till branschtidningen Dagens media när journalisterna ville ställa frågor om Karin Pettersons eventuella ansvar för valförlusten.

Det vi hittills hört kan inte missförstås. Alla sådana frågor om eget ansvar undanbedes. En ganska bekväm situation för Karin Pettersson alltså: person efter person diskuteras och kritiseras nu löpande på ledarplats. Men aldrig något om det egna ansvaret och de egna insatserna.

Jag tycker det är synd. Vi tjänar alla på en öppen debatt där både politik och person diskuteras, men då kan vissa av de svåra frågorna inte på förhand definieras bort som icke relevanta.

Mycket av fokus handlar just nu om vem som ska bli ny partiledare. Jag är oerhört glad att Socialdemokraterna har flera väldigt bra kandidater som nu diskuteras bland medlemmarna. Samtidigt har det på ett mycket illavarslande sätt smugit sig in ett ovärdigt sätt att misskreditera de personer som mest förkommer i den offentliga debatten.

Ett tydligt exempel är de av Aftonbladets ledare som tydligt går ut på att berätta hur usla de personer är som diskuteras som ny partiordförande. ”Problemet med kandidaterna är att ingen av dem är bra” skriver Karin Pettersson bland annat.

Aftonbladets ledarredaktion borde enligt min mening på ett positivt sätt delta i samtalet om vem som är rätt kvinna eller man att leda Socialdemokraterna - inte fortsätta sin negativa artiklar om olika personer.

Det är dags att ta bladet från munnen om sin egen insats! Vi skulle efter valförlusten behöva Karin Petterssons funderingar om sin egen roll och på vad som kan göras bättre i framtiden.

Lyckades kommunikationsinsatserna om varför vi socialdemokrater ”inte kunde vänta”? Hur kunde vi förlora på frågan om sysselsättning och ekonomi både 2006, och nu även 2010, utan att de ekonomiska frågorna och tillväxtpolitiken lyftes fram i reklaminsatserna de sista viktiga och avgörande veckorna? Vad låg det för överväganden bakom en sådan linje i köpta medier? Hur ser hon själv på hur utformningen av kampanjen och reklaminsatserna kom att bli? Vad finns mer att diskutera på plussidan och minussidan i vår valkommunikation?

Och vad är det för ”ess” Karin Pettersson har i rockärmen i partiledarfrågan (som kanske snart ska ryckas upp som en officiell ståndpunkt på ledarplats?) med tanke på hur personer som finns i den socialdemokratiska debatten nu enligt ledarsidans ståndpunkt inte längre är önskvärda i partiet inför framtiden.

Snälla Karin Pettersson, bidra med lite klarhet.

SVAR DIREKT: Vi tar inte order av S:s partistyrelse

Hans Hoff, ledamot i socialdemokraternas partistyrelse, framför i sin artikel en rad synpunkter på Aftonbladets ledarsida och mig personligen.

Hans Hoff tycker att vi skriver för negativt om de personer som är kandidater till partiledare för Socialdemokraterna. Jag gissar att han syftar på den kritik vi framfört mot Sven-Erik Österberg som enligt våra källor har stöd i bland annat Hans Hoffs partidistrikt Halland. Vi bör i stället skriva ”på ett mer positivt sätt”, tycker Hoff.

Aftonbladets ledarsida tar inte, och kommer i framtiden heller inte att ta, order från socialdemokraternas partistyrelse om hur vi ska skriva. Att Hans Hoff ens tror detta visar på hur djup krisen inom delar av S är.

Hans Hoff vill i stället diskutera min roll som kommunikationschef i Socialdemokraterna, en tjänst jag slutade den 1 oktober förra året. Min och alla andra tjänstemäns roll under valrörelsen utvärderas efter vad jag förstått av den socialdemokratiska kriskommissionen. Att jag skulle utvärdera mig själv är inte aktuellt. Det får andra göra.

Däremot hoppas jag att Hans Hoffs inlägg inte betyder att eftervalsdebatten inom S kommer landa i att de förtroendevalda skyller ifrån sig nedåt i organisationen på tjänstemännen. Det vore i så fall ett trendbrott.

Hans Hoff

Följ ämnen i artikeln